Se upp för den cyniska sprithögern
Muthärvan i Systembolaget har sannerligen försvårat situationen för den svenska alkoholpolitiken som redan befinner sig i trängt läge. Alkoholliberalernas propaganda till trots har svenska folket haft ett grundmurat förtroende för Systembolaget och dess spritmonopol.
Nu tycks opinionen ha vänt, framför allt beroende på mutskandalen. Det är trist. En hel bransch passar på att underminera alkoholpolitikens starka ställning, påhejad av käcka spritliberaler på exempelvis Expressens ledarsida.
Enligt Temo är den främsta kritikern av Systembolaget just en högavlönad storstadsman i 40-årsåldern som röstar på moderaterna. Medan bolagets bästa vän är en lågavlönad, ensamstående mamma i Norrland som röstar antingen på kristdemokraterna eller miljöpartiet. Också bland s- och v-väljarna finns Systembolagets vänner.
Alkoholfrågan var vid 1900-talets början den stora sociala frågan med en tydlig klassdimension. I dag dricker vi svenskar mer än någonsin igen och supandet går allt lägre ner i åldrarna. Alkoholskadorna kostar samhället över 100 miljarder kronor årligen. Vi behöver återigen sociala rörelser och politiska idéer som kan ta upp kampen med sprithögerns cyniska marknadsvurm. Alkohol är inte en vara vilken som helst.
Sverige har sänkt sina vin- och ölskatter. Irland och Storbritannien har i dag högre skatter. Däremot är den svenska spritskatten högst i Europa.
Danmark beslöt att kraftigt sänka spritskatten i oktober. Genast minskade Systembolagets spritförsäljning med 17 procent i södra Sverige och nästan 10 procent i hela landet. Från årsskiftet blir det dessutom tillåtet att ta in 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl.
Det är lätt att hemfalla åt uppgivenhet. Desto viktigare att värna Systembolaget som socialpolitisk idé. Sverige kommer förmodligen att tvingas justera sina skattenivåer på grund av grannländernas sänkningar. Men man ska komma ihåg att billigare sprit på Systemet slår över hela landet medan den blomstrande gränshandeln trots allt slår begränsat. Cigarettsmugglingen visar dock att det inte går att ha alltför avvikande skattesatser.
Under det svenska EU-ordförandeskapet påbörjades arbetet med en gemensam alkoholpolitisk strategi som bland annat gick ut på att höja minimiskatterna. Många EU-medlemmar – de vinproducerande länderna – håller sig med nollskatter på vin. EU-kommissionen arbetar fortfarande med ett förslag.
Sverige och Finland skulle kunna skapa allianser med de nya medlemsländerna som Polen, Estland, Lettland och Litauen i det så kallade vodkabältet och försöka få resten av EU att förstå vikten av en restriktivare alkoholpolitik.
Världshälsoorganisationen visar i en studie att 25 procent av dödsorsakerna bland europeiska män mellan 15 och 29 år hör samman med alkohol. Förhoppningsvis inser allt fler inom EU att alkoholen måste upp på den europeiska dagordningen. Amsterdamfördraget innebar att EU också har ansvar för folkhälsan.
Det är hög tid att diskutera alkoholen utifrån en annan vinkel än den marknadsliberala.