Funderar på att bygga en mur mot omvärlden
Det har varit en solig, varm och skön skitsommar. Jag är kvar i skogen som en annan survivalist, vill inte tillbaka till barbariet.
Det här är det nya ”Skotten i Sarajevo”, tänkte jag på den ljuva badstranden när Malaysian Airways flight 17 sköts ned av en missil från ett område kontrollerat av Vladimir Putins separatistiska polare i Ukraina den 17 juli.
Nu går allt verkligen åt helvete, 100 år efter första världskrigets utbrott. Världen kan omöjligt tolerera sådan terror, detta var gnistan, det kommer att bli ännu ett krig, tänkte jag.
Då pågick redan Israels horribla mord på palestinska barn i Gaza, den sunniextremistiska terroristgruppen IS hade fortsatt sin brutala frammarsch i Irak och i Syrien var läget fortsatt katastrofalt.
Jag kände tydligen weltschmerz när allt var så bra på badstranden. Som att allting är mycket skört och kan försvinna. Det kan det. Det har hänt förr och kan hända igen så länge det finns extremism och bittra män.
Det är otäcka tider.
Att jag är paranoid betyder inte att vi inte är förföljda, det är vi.
Vid EU-valet i våras fylldes Europaparlamentet med populister, nationalister, rasister och högerextremister. Miljontals människor upplevde sig själva så ohyggligt missgynnade att de faktiskt röstade på skrämmande partier. De går omkring mitt bland oss. Och i Ungern bygger premiärminister Viktor Orban ett land utan demokrati med Putins Ryssland som förebild.
Tiderna är farliga när ledares sug efter makt är så stark att de mot bättre vetande upprepar historiens blodiga misstag. Nationalism startade första världskriget, 30 år senare hade lågt räknat 100 miljoner människor dött på grund av krigen.
Jag funderar på att skaffa en hagelbössa, en truck, en generator och bygga en mur mot omvärlden här i skogen. Skaffa kor och höns och odla vete. Köpa en Rambo-kniv. Lära mig ysta ost och ständigt mata surdegen. Vår del av världen tycks nära upplösning, kanske är det dags att bli invandrare i Kanada eller Sydgeorgien, fast i Kanada var det visst ett misstänkt fall av ebola så det får bli Sydgeorgien.
Här i Sverige är det valkampanj och moderatchefen Reinfeldts negativa kampanj, som inleddes under förlustintervjun på EU-valskvällen, har satt sig. Även den vanliga högern, inte bara högerextremister, kallar nu – mot bättre vetande för att vinna ett val – MP och V för vänsterradikala. Polariseringen ska förstärkas ytterligare, splittringen har blivit valtaktik. Samtidigt frodas hatet mot både judar och muslimer och vardagsrasismen pågår och klassklyftorna ökar och arbetslösheten är hög och a-kassan låg, vilket är en perfekt grogrund för högerextremism.
De enda verkliga radikala ytterligheterna är FI och SD, och bara SD är en fara för människor, de som inte är vita och kristna. Alla andra partier är mainstream och det är en vänstersväng mot stabilitet vi måste ta, vi har ju sett hur högerpolitik skapat detta splittrade land när svaghet eller otur bestraffats.
Trygghet i form av klassisk välfärdspolitik är vad vi och hela Europa behöver i fascismens nya tidevarv. Vi måste kämpa för det, vi kan inte gömma oss i skogen, jag kommer hem.