Alex Schulman får också ta sitt ansvar
Om ett par veckor är det föräldrarna som tar över.
När sista versen i ”Idas sommarvisa” klingat ut är det de som får ta hem eleverna. Många av barnen kommer givetvis att fortsätta på fritids ett tag till, men tanken är ändå att föräldrarna ska umgås med sina barn under några sommarveckor.
De föräldrar som normalt ställer så höga krav på skolan får därmed tillbaka ansvaret.
Det kan bli tufft.
Det är många arbetsuppgifter föräldrarna har lagt ut på skolan numera. Härom veckan rasade Alex Schulman över att skolan inte skötte sina uppgifter till punkt och pricka. ”Det är lärarens fel om eleverna Facebookar”.
Schulman anklagade den lärare som tröttnade på sina elever och sa ifrån. ”Han borde uttrycka stor besvikelse på sig själv och sina kolleger”.
Läraren ville att barnen skulle komma i tid, lämna in sina uppgifter i ordning samt sluta säga ”jag orkar inte”.
Skolans fel, lärarens fel, dundrade Schulman som om det vore lärarens fel att eleverna beter sig som skit. Vart i hela friden tog föräldraansvaret vägen?
Har privatiseringen av skolan gått så långt att föräldrar som Alex Schulman tror att de kan köpa sig tjänsten barnuppfostran?
Lärare är pedagoger, de har specialkunskaper i matte eller historia. De förbereder lektioner och sätter betyg, de är myndighetsutövare och inte daddor åt andra människors ungar.
En fullständigt ovetenskaplig undersökning jag gjort visar att föräldrar krävt att lärare tar ansvar för barnens bordsskick, matvanor och toalettbesök. Lärare ska vidare se till så att eleven inte tjafsar med sina kompisar, blir sams med pojk- och flickvänner, slutar spela tv-spel, inte super, skolkar, knarkar eller stjäl.
Lärare ska fixa läxläsningen och tidshållningen, fläta flickhår, trösta ledsna och pigga upp dem som gick och la sig alldeles för sent kvällen innan.
Det blir inte mycket tid över för matten och historien.
Det var Jan Björklund som började skylla allt på lärarna. Han beskrev dem som hopplösa och hur många arbetsuppgifter han än la på dem så blev de inte bättre. De nästan alltid kvinnliga lärarna förvandlades från akademiker till tjänstefolk. En grupp anställda som man utan vidare åthävor kunde förtala och förolämpa. Prata om som de inte fanns.
På så vis tryckte han ner både lärarna och deras löner.
Nu är Jan Björklund historia och därmed har föräldrarna ett val. De kan lära barnen att återigen visa respekt för skolan och dess anställda. Komma i tid, läsa läxorna och stänga av mobilen. Eller så kan föräldrarna fortsätta att klaga på skolan och snacka skit om lärarna som om de vore husor utan vare sig öron eller känslor.
Allt handlar egentligen om vilken skola vi föräldrar vill att våra barn ska gå i.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.