Staten kan rädda jobbet för många
Permitteringsstöd gör att företag kan komma tillbaka
Coronapandemin har skrivit om reglerna på många områden. Det gäller inte minst näringspolitiken.
När viruset i mars slog till mot Sverige fanns dagens system för korttidspermitteringar bara som ett förslag i en utredning. I förra veckan var 517 000 anställda permitterade med statligt stöd. Hos börsjättar som AB Volvo och Sandvik rör det sig om tusentals personer.
Hittills har systemet kostat statskassan 27 miljarder kronor. Enligt Tillväxtverkets analys kommer notan för permitteringsstödet att landa på mellan 43 och 44 miljarder.
Tabubelagt område
Det är lätt att glömma att just stöd till krisande företag länge var ett nästan tabubelagt område för svensk näringspolitik. Det har funnits en rädsla för att statliga stöd ska bromsa utvecklingen.
När finanskrisen slog till 2008 satt Anders Borg med armarna i kors medan varselvågen sköljde över landet. Medan företag i till exempel Tyskland kunde behålla personalen tvingades svenska arbetsgivare skicka hem sina medarbetare. Sveriges konkurrenter fick en fördel när konjunkturen vände.
Borg var inte ensam om sitt motstånd mot att staten skulle hjälpa företag genom kriser. Också i arbetarrörelsen, inte minst inom fackföreningsrörelsen, fanns inställningen att strukturomvandlingar i varje läge skulle bejakas. Parollen löd; rädda människor, inte jobb.
Facket fick lösa krisen
Under finanskrisen tvingades till sist IF Metall och dess dåvarande ordförande Stefan Löfven hitta en lösning. I mars 2009 skrev fack och arbetsgivare ett avtal som gav företagen möjlighet att minska arbetstiden, och lönekostnaderna. Enligt IF Metall kan det ha räddat 12 000 jobb.
Baksidan var att många anställda under en tid förlorade en del av lönen.
Nu pågår en debatt mellan experter om samhällets stöd till företagen. Bör det avvecklas även om det betyder att bolag med problem kommer att gå i konkurs? Eller måste det förlängas för att undvika att livsverk slås sönder och jobb försvinner?
Statlig näringspolitik kommer aldrig att kunna garantera alla företag eller alla jobb. Det är inte ens något att önska sig. Men det är bra om vi har lämnat den blinda tilltron till marknadens förmåga också när det kommer till strukturförändringar. Ibland behövs det rådrum, och det är precis det politiken kan skapa, till exempel med stöd till permitteringar.
Tycker du att det är rimligt att samhället satsar miljoner i stöd för att rädda jobb? Och vilket stöd är mest effektivt? Chatta med Ingvar Persson. Chatten startar klockan 9.00 och pågår i ungefär en halvtimme. Du kan dock ställa din fråga redan nu.
Hej och tack för ännu en intressant chatt. Som vanligt kan jag bara beklaga att jag inte hunnit hantera ännu fler av era intressanta frågor och tankar. Diskussionen om näringspolitiken lär fortsätta.
Nu stänger dagens chatt.
Hej Sven-Erik och Tord.
Ibland låter det faktiskt som om pengarna till krisstödet kommer från ingenstans. Så är det inte. De är lån, och även om den svenska staten kan låna kommer de att behöva betalas tillbaka. Därför är det viktigt att samhällets insatser faktiskt är effektiva. Och jag tror trots allt att korttidspermitteringar kan vara just det.
Det börjar bli dags att stänga chatten. Det här får bli de sista inläggen.
Är det rimligt att samhället satsar miljoner i stöd för att rädda jobb? Svar: Nej. Staten har det stora ansvaret för att skydda individen från kapitalets vilda jakt på vinst och ständig tillväxt.Sveriges regering är enbart gisslan. under kapitalets ok. Stödpaket bör användas för att bryta med illusionen att marknadsliberalism löser allt, sk blindliberalism. Tror att frågeställningär lite misslyckad.
Tord Andersson11 aug 2020Glöm inte att poängtera att staten är vi alla tillsammans. Samt att pengarna som betalas ut nu är lån som någon måste betala med ränta. Mvh Sven-Erik
Sven-Erik11 aug 2020