En diskriminering av arbetskraften

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-07-14

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Varje år lämnar 100 000-tals människor sitt hemland för att arbeta i ett EU-land. För många, inte minst illegala invandrare, betyder det rättslöshet, vidriga arbetsvillkor och usla löner.

Apelsiner och citroner ska plockas, precis som vindruvor och oliver. Grönsaksland ska rensas och skadedjur bekämpas. Det ska göras billigt, och det är arbetskraft från länder utanför unionen som betalar priset.

Om detta pratade den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström när hon i går presenterade ett förslag om reglering av arbetskraftsinvandringen till unionen.

Men diskriminering av utländsk arbetskraft är inte något som bara rör sydeuropa.

I en rapport till Kommunals kongress häromveckan beskriver journalisten Anna-Lena Lodenius bland annat villkoren för säsongsanställda i den svenska frukt- och grönsaksodlingen. Arbetskraft från EU:s nya medlemsländer ersätts av arbetare från länderna utanför EU.

En sammanfattning innehåller det vi vant oss att se från till exempel skogsbruket.

Det finns sällan kollektivavtal. Arbetstiderna är långa, lönerna låga och redovisningen allt som oftast dubbel. Arbetsmiljöerna är hälsovådliga och boendet uselt. Anställda som klagar förlorar jobbet.

Nättidningen Dagens Arena publicerade i går ett reportage om verkligheten bakom den tyska byggjätten Bilfinger Bergers expansion på den svenska marknaden för stora infrastruktursatsningar. Det är en berättelse om bemanningsföretag och trixande med skatter och regler. Men också om anställda som inte får rätt betalning eller anställningsvillkor.

Samma bild ger LO i en ny rapport. Organisationen kräver att reglerna för upphandling ska förändras. Det måste vara tillåtet att ta hänsyn till arbetsvillkoren. LO vill också ha en öppen redovisning och att ansvaret för underentreprenörer ska skärpas. Bland annat.

Men om den europeiska arbetsmarknaden inte ska bli ett rum för lönekonkurrens, skattetrixande och allt hårdare motsättningar behövs dessutom europeiska regler. Ett socialt Europa, just det EU-minister Birgitta Ohlsson brukar motsätta sig.

Förslag till europeiska minimiregler från hennes företrädare, kommissionär Malmström, är nog ett steg i rätt riktning.

Men det kommer inte att räcka.