En miljöikon har kommit till stan
Häftigt. Det är en ikon som står i talarstolen på Chalmers i Göteborg. Gro Harlem Brundtland är inbjuden att tala. Sen 1998 är hon chef för Världshälsoorganisationen, WHO. Hon är här för att hon ska få Göteborgs internationella miljöpris. En mer värdig pristagare finns nog inte.
”Hållbar utveckling”, detta mantra för oss miljövänner, formulerades av Gro Harlem Brundtlands kommission under 1980-talet, vars slutrapport hette ”Vår gemensamma framtid”. Det är fascinerande hur ett begrepp kan bli så styrande för det politiska tänkandet under decennier framöver.
– Vi vände och vred på uttrycket. Vi var måna om att det skulle fungera på många olika språk, berättar Brundtland.
Hon började som läkare och engagerade sig i 1970-talets kvinnorörelse i Norge. Hon deltog flitigt i abortdebatten och blev på så sätt politiskt synlig. Samhällsengagemanget hade hon hemifrån med både en mor och far aktiva i arbeiderpartiet.
Dåvarande statsminister Trygve Bratteli bad henne att bli miljöminister. För Gro Harlem Brundtland tedde det sig allt viktigare att betona sambandet mellan miljö och ekonomi.
Så kunde miljöfrågan bli en tung politisk fråga som varken finansministern eller företagsledarna kunde vifta bort.
Just helhetssynen i begreppet ”hållbar utveckling” har lett till ett offensivt och visionärt miljötänkande, där teknikutvecklingen är en viktig drivkraft.
– Det handlar om att sätta människan i centrum. Miljön påverkar oss människor och vi påverkar miljön. Min kommission ställde frågan hur vi kan förändra utvecklingen i hållbar riktning, säger Brundtland.
Brundtlandkommissionen kom efter Palmekommissionen, där hon var ledamot. Tänkandet var detsamma – vår säkerhet måste byggas gemensamt. Kampen för fred och god miljö hör ihop. Framför allt kan dessa inte uppnås om fattigdom och orättvisor härskar.
På Stockholmskonferensen 1972 satte det internationella miljöarbetet fart. Den rika världens länder hade börjat förstå vikten av miljöhänsyn, men de fattiga sade: vi svälter. Brundtlandkommissionen lyfte in solidariteten i miljökampen.
I dag försöker Gro Harlem Brundtland få hälsofrågorna på den internationella politiska dagordningen. Det överskuggande problemet är aidsepidemin som drar som en löpeld över jorden.
Den har moraliska, ekonomiska, sociala och säkerhetsmässiga konsekvenser. Här finns läkemedelsföretagens cynism, reaktionära religiösa krafters motarbetande av preventivmedel, rika länders ointresse och så vidare att slåss mot.
– Vår egen framtid är beroende av hälsoarbetet i utvecklingsländerna, säger Brundtland och önskar att världssamfundet kunde satsa mer på hälsan än på militärutgifter.
Så sluts cirkeln: den unga norska medicinaren som slogs för kvinnors aborträtt är nu världens doktor. Hon ger aldrig upp.
”Det går att förändra”, slår hon fast och får stormande applåder.