Som omväxling borde polisen gripa nazister
Flera personer greps under nazisternas demonstration i Jönköping första maj. En av dem var Elias Ytterbrink, 25 år, från Miljöpartiet. Han sjöng psalmen ”Tryggare kan ingen vara” och deltog i en kristen andakt på gatan där Svenskarnas parti skulle marschera.
I tisdags blev han delgiven åtal för ohörsamhet mot ordningsmakten.
– Det är en märklig prioritering att polisen griper oss som håller andakt men inte nazister som gör sig skyldiga till hets mot folkgrupp, säger Elias Ytterbrink till Aftonbladets ledarsida.
Svenska Kyrkan lät samtidigt sina klockor ringa i två timmar i varning för annalkande fara, en nödsignal som inte använts sedan andra världskriget.
På lördag är det dags igen. Då håller Svenskarnas parti möte i Almedalen, på Gotland.
En som är kritisk till att nazister fått tillstånd att demonstrera är Eric Rönnegård, jurist och före detta polisintendent.
– Egentligen borde ansökan avslagits men polisen borde annars ha ställt krav på att demonstranterna ska uppträda så att allmänheten inte uppfattar dem som nationalsocialister, säger han till Aftonbladets ledarsida.
Enligt Rönnegård har polisen prioriterat ner att ingripa mot hets mot folkgrupp, ett brott med fängelse i straffskalan.
Ett exempel är de symboler som just Svenskarnas parti använder och som syntes flitigt i Jönköping utan att polisen ingrep. Partisymbolen är, enligt Expo, en så kallad ”skräckhjälm”, sammansatt av fyra ”dödsrunor” eller ”livsrunor”.
Dessa symboler har förekommit länge inom vit makt-rörelsen och vissa av dem har tidigare använts av tyska SS, den organisation som genomförde nazisternas terror och utrotning av judar, romer och andra.
Att använda nazistiska symboler, ropa ”sieg heil” eller göra Hitlerhälsning är exempel på hets mot folkgrupp. Fram till 2007 fanns en särskild skrivning i budgetpropositionen om att polisen skulle prioritera hatbrott.
Men efter den 11 september 2001 började arbetet i praktiken avvecklas. Personal och resurser flyttades i stället till bekämpning av terrorism.
Eric Rönnegård är kritisk till utvecklingen.
– Jag menar att polisen enligt polislagen egentligen är skyldig att ingripa mot exempelvis hets mot folkgrupp om de ser brottet begås, säger han.
Efter nazisternas våldsamma attack på den fredliga demonstrationen i Kärrtorp och mordförsöken den 8 mars i Malmö får man hoppas att polisen kan garantera säkerheten i Almedalen.
Säkerhetspolisen har tidigare varnat för att nazistiska grupper blir allt mer aktiva. I höstens budgetproposition borde regeringen återigen instruera polisen att särskilt prioritera hatbrott.
Tills dess är minimikravet att polisen tillämpar de lagar som finns. Eller för att låna Moderaternas gamla slagord:
”Brottslingar ska sitta inne – du ska våga vara ute.”
Det borde gälla även i Almedalen.