Squid Game måste verka rimlig för Ulf Kristersson
Ser han det vidriga klassamhället?
Publicerad 2022-01-11
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Äta eller ätas. Stämningen blir snabbt rå i tv-serien Squid Game, som lanserades av Netflix under hösten. Det gäller att klara sig igenom en rad lekar för att gå vidare och tävla om pengapriset, med risk för att annars elimineras. Vinnaren blir stormrik men insatsen är livet.
Jag hade precis tittat färdigt i början av december när jag fick reda på att Squid Game nått även Ulf Kristersson, vilket framgick av ett porträtt av moderatledaren i det senaste numret Svensk Damtidning. Men vi fick inte veta vad han tycker om serien. Är jag galen som tror att han ser den som okontroversiell?
Utnyttjar utsatthet
Jag tar för givet att det även i Kristerssons värld är knäppt att samla ihop fattiga, utmana dem i skolgårdslekar som "Ett två tre rött ljus" och skjuta förlorarna. Lika självklart är det dock inte att seriens premisser framstår som prilliga för honom.
När vi får lära känna spelarna i Squid Game blir det tydligt att de fått chansen att delta just för att de alla är skuldsatta upp över öronen. En jagas av lånehajar och lever på sin mamma som inte har råd att betala sjukhusräkningen. En annan har inte fått lön av chefen på ett halvår. Organisationen bakom spelet utnyttjar deras utsatthet för en handfull rika krösusars nöje.
Klassamhällets allra värsta sidor framhävs och det är svårt att se Squid Game utan att tolka den som kritik mot en kapitalism som gått överstyr.
Detta kommer även till uttryck när seriens skapare Hwang Dong-hyuk uttalar sig. Han ser världen som “djupt orättvis och ekonomiskt utmanande” och tror att det har bidragit till seriens popularitet.
Lika sjukt som lekarna
De flesta av oss stämmer nog in i Hwangs verklighetsbeskrivning, kan se vår egen värld skildras i den skrattspegel som han håller upp.
Det finns hundratals miljoner människor som lever i extrem fattigdom. Samtidigt steg under 2021 antalet dollarmiljardärer i världen till 2 755 personer, vilka tillsammans är värda över 13 biljoner dollar.
Den speglingen måste även Ulf Kristersson se. Men ser han det vidriga klassamhället som lika sjukt som lekarna i tv-serien?
Vi pratar om en politiker som snarast vill öka klyftorna mellan rika och fattiga.
För de rika ska bli rikare, om Ulf Kristersson får bestämma, med hjälp av pengar som annars skulle ha gått till exempelvis sådant trams som skolelevers utbildning.
Samtidigt vill han sätta press på de sjuka och utslitna, med utförsäkringar och återinförd stupstocken. Från dem ska miljarderna hämtas in till statskassan, i stället för att rikta blåslampan mot de där krösusarna.
Något säger mig att Ulf Kristersson tycker att Squid Game är en ganska rimlig serie.