De vill att F-kassan ska jaga fler sjuka
Reinfeldts utförsäkringar får Kristerssons ögon att tindra
Det doftar hemtrevligt av kaffe. I den lilla soffgruppen vid entrén sitter ett gäng pensionärer och surrar tillsammans med andra daglediga. Glada för en stunds sällskap och någonstans att ta vägen på dagen. En kaffe för en femma kommer man långt på.
Stora skyltfönster vetter ut mot en vältrafikerad gata i en av Stockholms södra förorter. Längre in i lokalen finns små rum avsedda för självhjälpsgrupper. Grupper som startar på initiativ av deltagarna. Olika dagar avverkas ämnen som sexuella övergrepp, ofrivillig ensamhet och utbrändhet. En liten vit sten formad som ett hjärta skickas runt mellan deltagarna, den som har stenen pratar och de andra lyssnar.
En äldre man brukar komma in för sin dagliga fyndrunda till rummet längst ner i korridoren, den lilla loppisbutiken. Det sticker lite i näsan av garderobslukten. Loppisrummet är inte helt olikt andra loppisbutiker.
Det är hösten 2012 och jag gör ett tre månader långt fältarbete som socialantropolog på ett självhjälpscenter i Stockholm. Det hela är tänkt att mynna ut i en masteruppsats om personer som använder självhjälp som en metod för att överkomma utbrändhet.
Men det finns en avgörande skillnad. Hela verksamheten är en Fas 3-arbetsplats. Majoriteten av dem som arbetar här befinner sig i den arbetsmarknadsåtgärd som kallas Fas 3. Slutstationen för den som varit arbetslös för länge i dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldts Sverige.
De här tre överlevde självmordsförsöken. Men de berättar också om vännerna som inte gjorde det.
Min uppsats kom att handla om något helt annat. Den kommer att handla om människorna som drabbats av regeringen Reinfeldts arbetsmarknadspolitik. De som ingen vill veta av mer än som siffror som förflyttats från en stapel till en annan i statistiken. Från sjukskrivning till arbete.
På pappret alltså. Verkligheten är något helt annat.
Vid slutet av min andra arbetsdag har jag fått höra tre historier om självmordsförsök bland "personalen", det vill säga Fas 3-arbetarna.
Alla självmordsförsök har skett i samband med att de har fått beskedet om att de utförsäkrats från Försäkringskassan. Efter lång tids sjukdom har de slagit i stupstocken, trots att varken deras läkare eller de själva har något hopp om att de ska bli friska.
De här tre överlevde självmordsförsöken. Men de berättar också om vännerna som inte gjorde det.
Nu har de kastats ut på den ordinarie arbetsmarknaden där absolut ingen har för avsikt att anställa dem. Då hamnar de på platser som självhjälpscentret, som får en slant från staten för att ta emot Fas 3-anställda. Själva får de en lön på 4000 kronor i månaden och tvingas arbeta heltid.
Avböjer de arbetet så ryker pension och allt annat kopplat till vårt gemensamma trygghetssystem.
Det hela är som att få ett titthål till svensk arbetsmarknadspolitiks mörka baksida.
Den finns en påtaglig ironi på självhjälpscentret. De som är daglediga och besöker centret är påtagligt mycket friskare än Fas 3-arbetarna. De var personerna som var tillräckligt friska för att orka bestrida Försäkringskassans beslut om utförsäkring, och fortsatte därmed få stöd och rehabilitering.
Det hela är som att få ett titthål till svensk arbetsmarknadspolitiks mörka baksida. En slutstation för människorna som den ordinarie arbetsmarknaden inte räcker till för.
2014 vände det, sakta men säkert efter regeringsskiftet. Stupstocken togs bort. Idag minskar avslagen från Försäkringskassan.
Det har gått tio år sedan jag följde människorna på självhjälpscentret. Idag går en annan moderatledare, Ulf Kristersson som var socialförsäkringsminister i Fredrik Reinfeldts regering, till val på att återinföra stupstocken. M vill öka avslagen från Försäkringskassan och mer eller mindre återföra Reinfeldts arbetsmarknadspolitik.
Det riktigt tindrar i Kristerssons ögon när han pratar om den gamla goda tiden.
Många människor drabbades hårt av regeringen Reinfeldts ”arbetslinje”. Nu vill nya moderatledaren Ulf Kristersson åter igen skära i sjukförsäkringen. Hur påverkar det människors liv att tvingas ut ur våra gemensamma trygghetssystem? Har du själv erfarenhet av utförsäkring eller Fas 3?
Aftonbladets ledarskribent Lovisa Arvidsson chattade med läsarna.
Denna chatt är stängd.
Och det fick bli morgonens sista inlägg! Tack för stort engagemang och hur generöst många av er delat med er om era egna erfarenheter. Det är väldigt många inlägg som jag inte hunnit besvara. Jag önskar er alla en fin fortsatt tisdag!
Hej! Utförsäkrad och totalt utanför samhället sen den 8:e februari 2019. Läkare, utredningar och min kropp är samstämmigt eniga om att jag inte står till arbetsmarknadens förfogande. Maken är den totalt osynliga hjälten här. Han både betalar svinhög skatt OCH försörjer mig. Samhällskontraktet finns inte mer. Vanligt folk känner inte till det här, det är skrämmande.
Brie23 aug 2022God morgon Brie!
Fint att höra hur din make kan hjälpa dig. Men det borde inte behöva vara så att man blir beroende av sina närstående för att ha råd att vara sjuk. Jag tror att många har upplevt att det samhällskontrakt man tror finns där, är betydligt svagare i verkligheten.
Något som stör mig är att dom pratar om socialförsäkringen som ett bidrag. Senast jag kollade så var det en Försäkring som vi själva betalar in till. Kan ingen berätta för farbror M pamp att det INTE är ett bidrag. Sen att säga att det idag inte är någon större skillnad på att vara sjukskriven kontra att jobba är så idiotiskt. Hur många jobbskatteavdrag har sjukskrivna tagit del utav genom åren. Bra att du tar upp den här viktiga frågan, tyvärr är det alldeles för tyst om dom här kommande problemen om M-sidan vinner. Tycker även S-sidan måste rycka upp sig i den här frågan.
Jones23 aug 2022Hej Jones,
Bra poäng! Det är en försäkring och inte ett bidrag i grunden, och det hela råkar vara en grundbult av vårt gemensamma välfärdssystem. Det är tragiskt när det monteras ned. Men jag håller helt med dig. M:s politik i frågan är bedrövlig, men S och alla andra partier måste också ta problematiken på större allvar.
Detta är ett otroligt viktigt ämne tack Ab för att ni tar upp detta.folk förstår inte förens dom själv hamnar där hur illa det äŕ
T.j23 aug 2022Hej T.J,
Det är ett ämne som behöver belysas än mer - oavsett vilket parti som styr.
Det är bedrövligt och inget sträv efter.
sen vill jag tillägga också att många personer som lever i utsatthet som har olika diagnoser är också i utsatthet självmord är vanligare med de som är sjukpensioner som lever utanför det sociala gemenskapen än de som jobbar och har bra ekonomi så gäller bredda diskussionen.
sosse7523 aug 2022God morgon Sosse75!
Ja, det håller jag med dig om. Jag tror att ofrivillig ensamhet är ett stort folkhälsoproblem. För många kan det vara avgörande att via arbetsträning bryta en sådan ensamhet och få ett sammanhang. Men är man för sjuk för att jobba så måste det också tas hänsyn till.