Hjärta och hjärna – eller feg opinion?

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Socialdemokraternas partistyrelse är enig om att inte dela föräldraförsäkringen utöver dagens två pappamånader, meddelade partisekreteraren Marita Ulvskog efter ett möte i slutet av augusti.

– Alla ställde upp på detta, sa hon.

Det var inte sant. Det var tvärtom ett bråkigt partistyrelsemöte där Göran Perssons vilja att falla undan för ”opinionen” stod mot feministernas vilja att göra något åt könsorättvisorna hemma och på jobbet.

Göran Persson avgick med segern, tillfälligt. Men han hade inte hela styrelsens stöd och än är inte frågan avgjord: på socialdemokraternas kongress i slutet av oktober blir det strid om föräldraförsäkringen.

Ulvskog leder nätverket Feministas, som kaxigt lovat att sätta press på socialdemokraterna i jämställdhetsfrågor. Jaha? Är det därför Ulvskog inte ens vill erkänna att partistyrelsen tycker olika om föräldraförsäkringen?

Nej, Feministas blir aldrig någon drivande feministisk kraft. Tur då att det finns andra socialdemokratiska feminister som vägrar att gå i den högsta partiledningens ledband. De tänker själva.

Tio motioner till sossekongressen kräver en mer delad föräldraförsäkring. Några kommer från enskilda partimedlemmar, andra från hela arbetarkommuner och partidistrikt. Nathalie Sundesten-Landin från Sundbyberg är en av motionärerna.

”Jag tycker att beslutet är fegt”, säger hon om partistyrelsens nej till en individualisering. ”Om vi ska nå jämställdhet i arbetslivet och i hemmet så krävs delad föräldraförsäkring.”

Åsa Westlund, EU-parlamentariker och kongressombud från Haninge, är inne på samma spår. ”Trist och ostrategiskt”, säger hon om partistyrelsens beslut. ”För mig blir det som att partistyrelsen prioriterar att familjer ska kunna välja att utnyttja sin föräldraförsäkring ojämställt framför att ge kvinnor lika möjligheter på arbetsmarknaden.”

Åsa och Nathalie får gehör hos socialdemokraternas sidoorganisationer. SSU, s-kvinnorna, s-studenterna och LO kräver alla en mer delad föräldraförsäkring.

När Göran Persson talar om opinionen som inte vill kvotera, tar han inte hänsyn till sin egen partiopinion. Hans undfallenhet för vad allmänheten anses tycka blir naiv. Om någon hade påstått att ”vanligt folk” vill stänga Sverige för invandring, hade Göran Persson gjort det då?

Politik som bara bygger på opinionsundersökningar förlorar sin själ. Att vara politiker måste innebära att ha en egen övertygelse. Så klart måste övertygelser kunna omprövas, men hellre av argument och känsla än av luddigt snack om vad allmänheten tycker.

Sossefeministerna som kämpar för en delad föräldraförsäkring har kloka argument och ärliga känslor. De blir en stor tillgång för partiet i valrörelsen, som kommer att präglas av feministiskt initiativs ankomst på den politiska arenan.

Ombuden på sossekongressen måste våga tänka med hjärtat och hjärnan – och sätta stopp för den feghet som tyvärr blivit partiledningens signum i frågan om föräldraförsäkringen.

Åsa Pettersson