Det behövs fler provisoriska utopier
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-08-15
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
”Kan vi bygga nya visioner som är så starka att de förenar över alla gränser?”
Vice riksbankschefen Kristina Persson ställer frågan på årets Freja-konferens i Östersund. Temat är Sverige i världen – världen i Sverige.
Globaliseringens konsekvenser dryftas. Å ena sidan pågår en enorm ekonomisk integration. Sedan 1985 har världshandeln ökat dubbelt så snabbt som den globala BNP:n. Valutarörelserna över gränserna har ökat tjugo gånger snabbare än BNP.
Å andra sidan växer segregationen och den sociala splittringen. Omflyttningen av produktion i världen accelererar. Följden blir att arbetstillfällen försvinner till låglöneländer.
I dag kostar en arbetstimme i Sverige och Tyskland cirka 28 euro medan kostnaden i de nya EU-länderna är 3–4 euro och i Kina 0,7 euro, berättar Persson.
Globaliseringen ökar sårbarheten. Trycket på miljö och människor hårdnar. Samhällen riskerar att lösas upp av sociala och kulturella spänningar. Osäkerheten och maktlösheten sprider sig.
För några år sedan, efter murens fall, pratade filosofer och samhällsdebattörer om att ”de stora berättelsernas tid” var över.
Det visade sig vara fel. I stället tycks ”de stora berättelserna” eller snarare ”de dogmatiska berättelserna” regera mer än någonsin. Fundamentalismen sprider sig. Vi ser det i religionerna, där det alls inte bara är islam som utvecklas i extremistisk riktning utan även kristendomen (de höger-kristnas frammarsch i USA), hinduismen, konfucianismen och så vidare.
Men också det ekonomiska tänkandet har drag av fundamentalism. De nyliberala dogmerna regerar IMF och Världsbanken, ja även EU. Kvartalskapitalismens kortsiktiga fokus på aktieutdelning har lett till att nödvändiga investeringar för framtiden inte görs. I stället styr den sociala arrogansen.
”Striden står inte om Jesus, Mohammed eller Konfucius utan mellan de fattigas och maktlösas civilisation och de rika och mäktigas. Det är en fördelningskonflikt inom och mellan stater”, säger generalkonsuln i Istanbul, Ingmar Karlsson, i ett kritiskt inlägg mot idén att det pågår en sorts kulturell kamp mellan västerlandet och islams värld.
I stället för dogmatism behövs provisoriska utopier.
Mitt i en tid av krig och ökade sociala konflikter skrev Ernst Wigforss en artikel i Tiden 1916, där han angrep militariseringen. Han pekade på hoten från kolonialmakternas konkurrens om världsherraväldet, minoritetsfolkens problem inom nationerna samt fruktan för framtiden hos de fattiga och maktlösa runtom i världen.
Lösningen på dessa problem heter demokrati, menade Wigforss.
Han ansåg att det borde byggas upp en internationell organisation för fred och samarbete, en internationell domstol och ett internationellt förlikningsråd som skulle kunna utvecklas till ett internationellt parlament.
Samtidigt betonade Wigforss vikten av att det skapas en verklig folkmakt i det internationella samarbetet. Det får inte bara vara något förhandlingsspel mellan eliterna.
Det var en tidig provisorisk utopi.
Vår tids utmaningar gäller just detta: Hur ska globaliseringen demokratiseras? Hur ska solidariteten, inte bara ekonomin, bli gränslös? Hur ska mångfaldens samhälle bli en jämlik gemenskap?
Tänk om det politiska samtalet kunde handla om mer än procentsatser i ersättningssystemen.