Allt ljus på Ségolène
VISBY.
På måndagsnatten lyser plötsligt en av Visbys gränder upp av tv-kameror. Ett journalistkoppel följer Ségolène Royal, fransk parlamentsledamot, på sen promenad. Hon flankeras av finansminister Pär Nuder och Poul Nyrup Rasmussen, ordförande i det europeiska socialistpartiet.
I det här sammanhanget är de båda herrarna bara statister. Ségolène, som hon kort och gott kallas i Frankrike, har nämligen seglat upp som socialisternas hetaste presidentkandidat inför valet nästa år.
Som alla kvinnliga politiska stjärnor får hon kritik för sitt kön. Manliga motståndare frågar ”vem som ska ta hand om barnen” om Ségolène blir president. Hon har föraktfullt kallats för en ”Tony Blair i kjol”.
På socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Visby, under den tidstypiska rubriken ”Framtidens jobb i en globaliserad värld”, är Ségolène samma huvudperson som överallt annars.
Hon berömmer artigt och engagerat den svenska modellen. Rejäla sociala skyddsnät och starka fackföreningar ger människor trygghet att våga utvecklas i ett samhälle som förändras. Rädsla är ingen bra känsla när gamla jobb försvinner och människor tvingas ställa om. Rädsla föder bara protektionism som leder rakt in i väggen.
Det är en klassisk vänstertanke som i Sverige brukar beskrivas som ”trygghet i förändringen”. Inte helt överraskande på ett socialdemokratiskt ekonomiskt seminarium.
Riktigt intressant blir Ségolène när hon talar om sin syn på demokrati. ”Alla människor är experter på sina liv och sina erfarenheter. Därför vill de vara med och bestämma sånt som rör deras vardag”, säger hon.
I den franska regionen Poitou Charentes, där Ségolène är regeringschef, har medborgarna inflytande över budgetprocessen. I skolorna praktiseras elev- och föräldrademokrati.
”Om politiken ska bli bra krävs att den analyseras ordentligt i förväg. Den analysen sker i konfrontation”, säger Ségolène.
Konflikter och kritik från väljarna är alltså inget farligt – utan en förutsättning för politiken. Lika tydlig är Ségolène med att synlighet och sanning är avgörande. Politikerna måste vara ärliga mot medborgarna.
Självklarheter? Kanske i teorin. Inte i praktiken. Makten har en förmåga att hela tiden sträva efter mer makt. Ibland spårar den ur i arrogans. Att en presidentkandidat har demokrati och öppenhet som hjärtefrågor bådar gott för ledarskapet.
I kväll spelar Frankrike semifinal mot Portugal i fotbolls-VM. Vem som vinner är en öppen historia. Hittills går det utmärkt för Ségolène Royal i kvalspelet inför den franska presidentmatchen.