Ge inte upp om Grekland
Vad håller politikerna i Berlin, Bryssel och Frankfurt på med?
I kväll går tidsfristen ut. Sen får Grekland ingen mer hjälp.
Resten av Europa tittar som förhäxat på när Titanic sakta men obevekligt kör rakt in i isberget. Snart kommer skeppet att börja sjunka.
Bankerna håller redan stängt, deras kontor i Aten vaktas av beväpnad polis. Människor har börjat hamstra mat och andra förnödenheter.
Detta är inte Mogadishu eller Harare utan en modern storstad i den Europeiska unionen. De som förtvivlat står i bankomatköer och försöker handla utan kontanter är medborgare i samma Europa som vi.
Vårt Europa.
Fattigdomen är rekordhög
Vad håller egentligen politikerna i Berlin, Bryssel och Frankfurt på med?
Tänker de ens på vilka sociala och säkerhetspolitiska konsekvenser detta kommer att få?
Det verkar inte så.
Redan när Greklandskrisen tog fart för fem år sedan visste alla att landet aldrig kommer att kunna betala av sina skulder. Ett antal sparpaket senare är arbetslös-heten och fattigdomen rekordhög, självmorden har ökat och BNP fallit.
Som vanligt är det inte de som fattat besluten som drabbas utan vanligt folk.
Åtstramningspolitiken har misslyckats och det grekiska folket har fått betala ett högt pris både för den egna regeringens och för EU:s misstag. Det får räcka nu.
Måste erbjuda skuldavskrivningar
Vad kan då göras?
Det första är att återvända till förhandlingsbordet. Europa är den starkare parten och måste ta ansvar för att så sker. Det gäller oavsett folkomröstningens resultat.
Det man borde erbjuda är rejäla skuldavskrivningar. Nästan hela Greklands skuld består numera av europeiska stat-liga pengar.
Som motkrav bör man begära strukturreformer på arbetsmarknaden och investeringar i ökad produktivitet i den grekiska ekonomin.
Grekland har två procent av EU:s befolkning och ekonomi. Det är orimligt att låta en så liten tuva stjälpa det europeiska projektet.
Skärp er.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.