Städare är inte pigor utan proffs
Tänk dig att du har en hantverkare hemma. Hon lägger nytt golv i vardagsrummet. När du går till jobbet vänder du dig om i dörren och säger:
”Tror du att du skulle kunna slå ut väggen mellan köket och hallen också innan du går? Det skulle vara jättesnällt”.
Tänk dig att en rörmokare rensar i avloppet i köket. Plötsligt kommer dina barn in och vill ha ett glas vatten. Rörmokaren får börja om när barnen har druckit färdigt.
Otänkbart, eller hur? Så gör man bara inte.
I senaste numret av Pockettidningen R wallraffar Maria Hagström som städare i företaget Hemfrid. De säljer hushållsnära tjänster till privatpersoner.
Hagström går rakt in i vardagsproblematiken: ”Pojken glider ner från soffan och jag fixar till. Jag svär tyst för mig själv. Jag som trodde att jag gillade barn. Pojken glider ner igen och vandrar över golvet och lämnar små smulor efter sig. Suckande dammsuger jag igen.”
En kvinna som bara har beställt städning säger: ”Den förra städerskan brukade stryka ibland. Det vore jättesnällt, då kan jag ta en dusch under tiden så blir jag inte så sen.”
Att i debatten om hushållsnära tjänster varna för ”pigor” är att be om kritik. ”Du respekterar inte städandet som yrke! Att städa är minst lika kvalificerat som att snickra!”
Visst. Men respekterar de som köper hushållsnära tjänster de som utför dem? Inte alltid. Städning är i mångas ögon något tråkigt som alla kan göra lika bra. Något som mest underkvalificerade kvinnor ägnar sig åt.
Att varna för ”pigor” är inte att nedgradera professionella städare i privata hushåll. Det är att synliggöra unkna köns- och klassmönster som gör att städare inte respekteras på samma sätt som snickare. Behandlas som pigor, helt enkelt.
Folk som köper vita hushållsnära tjänster av företag med avtalsenliga löner gör inget fel. De lägger en del av sina pengar på tjänster som underlättar vardagen.
Frågan är om samhället, med våra gemensamma skattepengar, ska vara med och betala. Jag tycker inte det.
I?dag beslutar riksdagen om skatterabatt på hushållsnära tjänster. Folk som har tjänsterna som löneförmån ska också få rabatt, lovar alliansregeringen. Det är en lyxreform för välbeställda.
Folk som betalar 30 spänn i timmen svart för dammtorkning och dammsugning kommer knappast att börja betala vitt bara för att tjänsterna kostar 150 i?stället för 300 kr. Vad gäller jämställdheten: inte börjar män och kvinnor dela mer lika på hushållsarbetet genom att köpa sin städning i?stället, ofta av en kvinna ur en lägre samhällsklass?
Pigsamhället existerar redan. Lösningen är inte att subventionera hushållsnära tjänster. Lösningen är att jaga folk som utnyttjar andra människor svart och vägrar dem all trygghet. Företagen som säljer hushållsnära tjänster måste bli bättre på att skapa en bra arbetsmiljö för sina anställda: utbilda alltid städarna i ergonomi. Skriv i kontrakten med kunderna att de inte får vara i vägen, inte får be om ”hjälp”.
Hon som städar hemma hos dig är inte din piga. Hon är ett proffs.