Arroganta bankdirektörer får gärna flytta utomlands
Nordea kommer att flytta huvudkontoret till Helsingfors. Formellt är det förstås bolagsstämman i morgon som fattar beslutet, men fler av de institutionella storägarna har redan meddelat att de kommer att rösta ja. Och på bolagsstämmor är det ju nu en gång så att det är storägarna som bestämmer.
Finansinspektionens granskning återstår, men den kommer knappast att sätta käppar i hjulen för bankdirektörernas flyttlass.
Samtidigt erkänner Nordeas vd, Casper von Koskull, att flyttplanerna har skadat Nordeas varumärke. Ett ovanligt insiktsfullt uttalande för att komma från honom. Cirkusen har kostat Nordea både pengar och kunder. Nu varnar experter för ett kommande ras för aktien.
Politisk flytt
Det är inte konstigt, och det handlar inte om något slags nationalistisk chauvinism från de svenska bankkundernas sida. Nordeas byte av land har nämligen aldrig varit något vanligt affärsbeslut. Redan från början handlade det om politik, och om att obstruera demokratiska beslut.
Samtidigt som direktör von Koskull och Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos för ett år sedan annonserade sina flyttplaner delade banken ut 25 miljarder kronor till aktieägarna. Det är våldsamt mycket pengar som till stor del kom från vanliga låntagares räntor. Dessutom i ett företag som - precis som hela banksektorn - lever med statliga garantier.
Finansbranschen påverkar oss alla. Det är därför de stora bankerna beskrivs som “systemviktiga”. Ändå har bankdirektörernas kortsiktighet och girighet gång på gång fört både Sveriges och världens ekonomier till ruinens brant.
Försäkringsavgift
Det var därför som Magdalena Andersson föreslog att banker i Sverige, som alltså har svenska skattebetalare som garanter, skulle betala ett slags försäkringsavgift. Det fick topplocket att blåsa all världens väg på Nordeas direktionsvåning.
Ännu värre blev det när den svenska finansministern stod på sig, och förklarade att hon visst kunde överlämna ansvaret för Nordeas affärer till Finland och den europeiska centralbanken.
Nu blir det alltså så, trots att villkoren för bankernas försäkringsavgifter har förändrats. Finland får ansvar för en bank med skamfilat rykte och en sällsynt arrogant ledning. Sverige slipper det. Ärligt talat är det kanske inte så mycket att beklaga.
Några direktörer tar planet till Helsingfors. De anställda på Nordea som blir kvar i Sverige sedan allt mer av verksamheten flyttat till länder med lägre löner måste fortsätta att kämpa mot den skada ledningen gjort för bankens varumärke.
Vi andra får fundera på hur länge vi ska låta finansbranschen hållas.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.