Växande klassklyftor är skolans stora problem
Ojämlikheten i skolan är ett av de största samhällsproblemen i Sverige. Klassbakgrund och bostadsort slår igenom direkt. Att resultaten har förbättrats en smula hjälper inte, det som en gång ansågs vara världens kanske mest framgångsrika utbildningssystem fungerar inte som det ska.
För att förändra situationen måste staten ta ett större ansvar och det fria skolvalet stramas upp. Köer till populära skolor behöver ersättas av lottning och förtur för elever från familjer utan utbildningsbakgrund. Dessutom behövs det mycket strängare prövning när nya friskolor vill etablera sig på "marknaden".
Experternas slutsatser
Nej, det här är varken ett referat av Vänsterpartiets utbildningspolitiska program eller ännu ett utbrott från Aftonbladets ledarsida. Allt i uppräkningen ovan är hämtat från den rapport om den svenska ekonomin som organisationen OECD i fredags överlämnade till den svenska regeringen. Där spelar utbildningen en avgörande roll.
Vid sidan av kritiken av skolvalet och de växande klyftorna anser OECD:s experter till exempel också att lärarnas möjligheter att ägna sig åt undervisning måste förbättras, och att lärarlönerna behöver höjas ytterligare.
Att segregationen, marknadslogiken och ojämlikheten är det svenska utbildningssystemets stora problem är inte en politisk åsikt. Det är numera en etablerad sanning bland internationella experter som betraktar vårt land. Just därför måste man fråga sig varför det tycks vara så svårt för svenska politiker att dra de till synes självklara slutsatserna.
Riksdagen gör tummen ner
En handlar om urvalet till skolorna. Idén om lottning för att minska segregationen är inte ny. Den fanns med i Skolkommissionen betänkande redan för två år sedan. Sedan dess har riksdagsmajoriteten gjort tummen ner, trots att konsekvenserna av dagens system bli allt mer besvärande.
En annan slutsats som borde vara självklar handlar om friskolorna. Att samhällets skolpeng används för vinster eller att kommunernas planering slås sönder av friskolors etableringsplaner borde störa alla som vill se en effektivare undervisning. Ändå fredas friskolorna, tillsammans med andra välfärdskapitalister, i januariavtalet.
Om ett år kommer ännu en statlig utredning med nya förslag om hur segregationen i skolan ska minskas. Den stora frågan är om den politiska viljan att göra något åt problemet finns.