Höj pensionerna också, Andersson
När högerregeringen under Fredrik Reinfeldt införde de så kallade jobbskatteavdragen gjorde man det för att det skulle löna sig att arbeta. Därför såg man till att det skulle straffa sig att inte arbeta. Skatterna för människor med jobb sänktes med 140 miljarder och gamla, sjuka, föräldralediga och arbetslösa fick betala.
Största vinnarna
Den så kallade pensionärsskatten uppstod här, i synen på att pensionärer var bidragstagare. För varje steg i jobbskatteavdraget som infördes har pensionärerna halkat efter allt mer.
Nu är det slut med det.
I går meddelade Stefan Löfven och Magdalena Andersson att klyftan i skatt mellan lön och pension ska vara borta till 2020. Från nästa år sänks skatten med upp till 5 000 kronor per år för 75 procent av alla pensionärer över 65 år.
– Det här är en fråga om anständighet. Lön och pension ska beskattas lika, sa Magdalena Andersson på gårdagens pressträff.
Så är det ju. Att ta bort skatteskillnaden är angeläget, och ihop med det höjda bostadstillägget så blir landets pensionärer - mer än var fjärde väljare i nästa val - sannolikt de stora vinnarna på årets budget.
Men det finns några frågetecken.
Att avskaffa pensionärsskatten genom sänkt skatt betyder att löntagarnas alla skattesänkningar ligger fast. Detta trots att allt prognoser pekar mot att skattekvoten måste öka om välfärden ska fungera i framtiden. Alla som har en släkting på ett äldreboende vet att det redan i dag skulle behövas.
Risk för fattigdom
Vi måste dessutom ta en diskussion om pensionssystemet. Det ger oacceptabelt låga pensioner och det omfördelar från låginkomsttagare till höginkomsttagare. En kvinnlig kommunalarbetare med genomsnittlig lön får i dag bara 46 procent av slutlönen vid pensionering. För att inte riskera fattigdom behövs en pensionsnivå på minst 60 procent av slutlönen.
Att avskaffa pensionärsskatten är utmärkt, men vi måste få upp pensionerna också.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.