Ny lösdriverilag löser ej tiggeriet
26 NOVEMBER 2014. Tiggeri
1965 avskaffades vad som kallats Sveriges sista klasslagstiftning, lösdriverilagen.
Poängen med lagen var att polisen lite godtyckligt kunde gripa en person ”som sysslolös stryker omkring”, tiggde eller på annat sätt levde utanför samhällets normer.
Lösdriverilagen hade sitt ursprung i 1800-talets stora samhällsomvandling när människor flyttade från landsbygden in till städerna.
I dag hörs liknande tongångar från moderater och sverigedemokrater som diskuterar att skicka polis på de människor som sitter och tigger.
Får ihop 80 kronor per dag
Men att kriminalisera fattigdom var ingen lösning för hundra år sedan, och det är ingen lösning i dag.
Vi lyfte inte vårt land ur Fattigsveriges misär genom att ropa på polis utan med sociala reformer, utbildning och bostadspolitik. Det var dessutom smart, vi blev ett av världens rikaste länder på kuppen.
De flesta som i dag tigger runt om i Sverige är romer från Rumänien.
Enligt de experter Aftonbladets ledarsida talat med handlar det om några tusen personer. Under en dag kan en tiggare få ihop omkring 80 kronor.
Flera saker bör göras
I går slog Barnombudsmannen larm om situationen för barn till EU-migranter. I princip ska de omfattas av samma rättigheter som andra barn, och enligt barnkonventionen ska barnets bästa stå i centrum, men kommunerna verkar tolka reglerna olika. Varken skola eller sjukvård är något självklart.
Att lösa den sociala situationen för EU-migranterna är självfallet komplicerat men vi kan inte tillåta att människor far illa på det sätt som sker i dag, i synnerhet inte barn.
Flera saker bör göras.
Frågan om boende måste lösas på kommunal nivå. I dag läggs omfattande resurser på att avhysa EU-migranter, pengar som i stället kan användas för att ordna ett rimligt boende. Ingen borde kunna avhysas utan att de samtidigt får någon annanstans att bo. Likaså måste akutsjukvård och skola ordnas.
Sverige borde ta initiativ till ett utökat samarbete med Rumänien.
Det handlar om att sätta tryck på rumänska myndigheter att hantera den utbredda antiziganismen, och om att bidra till sociala lösningar på romernas situation i Rumänien. Sverige har stor erfarenhet av utvecklingssamarbete över hela världen, och även om Rumänien är ett EU-land är det en kunskap som bör tas till vara.
Ett kapitel vi bör avsluta snabbt
Det svenska civilsamhället kan spela en stor roll; kyrkor, frivilligorganisationer och eldsjälar. De bör ges större resurser och möjligheter att arbeta både i Sverige och i Rumänien.
Tiggarna på våra gator är även en påminnelse om att romerna har förföljts och diskriminerats under hundratals år i Europa. Det är ett kapitel i vår historia vi bör göra allt för att avsluta.