Straffa chefen och inte arbetstagaren
Han som städar i din grannas lägenhet, hon som plockar bären du köper på torget, han som diskar på din lunchrestaurang. Människor utan uppehållstillstånd - så kallade papperslösa - tros bli fler i Sverige.
De befolkar snart vardagens alla delar och bär dessutom upp en betydande del av vår ekonomi.
Skyhög arbetslöshet
Sverige skriker efter billig, exploaterbar arbetskraft som kan utföra de slitigaste jobben – på byggen, i butiker, i verkstäder och restauranger. Människor bjuds ut till löner vi normalt inte tolererar, men vi är lite för förtjusta i att få våra kök renoverade och våra kebaber serverade för en spottstyver. Samtidigt är arbetslösheten bland personer som saknar gymnasieutbildning skyhög.
Någon siffra på hur många som lever som papperslösa i Sverige finns inte. Inte så konstigt, eftersom de sällan finns registrerade någonstans. Deras rädsla för att bli utvisade gör att de håller sig på avstånd från myndigheterna. Däremot vet vi att Migrationsverket tror att sammanlagt 33 000 personer som får ett utvisningsbeslut kommer att avvika under de kommande tre åren. Det betyder att de lämnar landet, eller går under jorden.
För att skynda på arbetet med att hitta de papperslösa och visa ut dem har regeringen föreslagit att lagen nästa år ska ändras så att polisen ska få kunna göra razzior på arbetsplatser där man tror att papperslösa arbetar.
Razzia på krogen
Det råder konsensus kring att Sverige måste ha en reglerad invandring. Alla kan inte få stanna. Samtidigt är det meningslöst att moralisera över vad människor gör i förhoppning om att få ett bättre liv för sig och de sina.
Syftet med inspektionerna får inte vara att diskriminera människor. Man kan inte slå till mot en krog bara för att det jobbar många svarthåriga där. Insatsen måste vara riktad mot arbetsgivaren och de som orkestrerar utnyttjandet. Detta måste bli tydligare innan det blir en lag av det hela.
Regeringens skärpningar av migrationspolitiken har redan förvärrat situationen på arbetsmarknaden.
Man har beslutat att asylsökande som fått avslag inte längre rätt till ersättning. Det är en ordning som driver dem in i det så kallade skuggsamhället, in i händerna på de mest hänsynslösa arbetsgivarna.
Dessutom har politikerna sett till att tillfälliga uppehållstillstånd blir permanenta om du kan visa upp ett arbetserbjudande. Nu är det inte skyddsskälen som är avgörande för om någon ska beviljas ett permanent uppehållstillstånd, utan vilken relation man har till en arbetsgivare. Det påverkar förstås makt- och beroenderelationerna mellan anställd och chef. Vittnesmålen om falska löneintyg och handel med arbetstillstånd är många.
I den situationen får rättsapparaten inte bli ytterligare ett verktyg för att öka utsattheten på arbetsmarknaden.