Laila Freivalds, vad anser hon?
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-10-30
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Rapporterna från Mellanöstern är dystra. Den israeliska Sharonregeringens krigslogik har skapat allt annat än ett säkert Israel. Att döma av det rekordlåga valdeltagandet i tisdagens lokalval orkar israelerna inte längre tro på politiken. I ruinerna av den palestinska staten gror extremismen och nya självmordsbombare rekryteras. Läget är ohållbart.
I stället för att söka fred, väljer tyvärr staten Israels nuvarande ledning splittring. Sedan förra året byggs en mur på Västbanken, av Sharon kallad ”säkerhetsstängsel”. I själva verket är det en etnocentriskt grundad mur som skär rätt igenom samhällen och därmed cementerar den ”vi”-och-”de”-kultur som leder till våld. Över 200 000 palestinier påverkas direkt av muren. Över 70 000 av dessa är bönder som inte kommer att nå sina odlingsmarker. Hundratusentals träd har redan förstörts genom bygget och 30 procent av staden Qalqilyas vattenförsörjning drabbas.
Apartheidmuren har i dag hunnit bli 150 km lång. Den lär bli någonstans mellan 400 och 500 km. Muren byggs så att de flesta av de illegala israeliska bosättningarna hamnar på ”rätt sida”, det vill säga israelisk. Det innebär att betydande palestinska landområden beslagtas.
Detta har fått pågå i ett år utan att omvärlden har reagerat. Förra onsdagen fördömde så äntligen FN:s generalförsamling Israels murbygge. Den israeliska regeringen svarade direkt, att muren ska fortsätta att byggas. Den behövs för att hålla terroristerna borta.
USA röstade nej till FN-resolutionen. Inför ett stundande presidentval måste George W Bush hålla sig vän med Israel. Dessutom ingår den israeliska politiken mot palestinierna i ”kriget mot terrorismen”.
Det finns dock andra, mer konstruktiva krafter, i Israel och i Palestina, som vill fred och rättvisa. Den förre israeliske ministern Yossi Beilin och ledande labourpolitiker Amram Mitzna och Avraham Burg med flera står bakom det så kallade Genèveinitiativet. Bland palestinierna finns framträdande politiker som Yassir Rabbo, Nabil Kassem och Hishan Abdul Raz.
Deras fredsplan går ut på att Israel drar tillbaka trupperna till 1967 års gränser. Palestinierna återfår hela Gazaremsan och huvuddelen av Västbanken. De få procent som blir kvar inom Israel kompenseras av mark på annat håll. Palestinierna erkänner staten Israels judiska karaktär. Terrorismen bekämpas och militanta förband avväpnas. Jerusalem delas juridiskt, men inte fysiskt. Östra Jerusalem blir palestinsk huvudstad. Tillträde till de heliga platserna garanteras.
I mitten av november kommer fredsplanen att offentliggöras i sin helhet.
Det är hoppfullt. Trots att Sharon uttalat att hans medborgare som vågat tänka självständiga fredliga tankar ska betraktas som fiender till Israel kan Genèveinitiativet få stor betydelse för utvecklingen i Mellanöstern. Det krävs dock att omvärlden sluter upp bakom fredsinitiativet.
Vad anser den svenska regeringen? Hittills har utrikesminister Laila Freivalds varit oroväckande tyst i denna vår tids mest brännande utrikespolitiska fråga.