Köpta politiker har bäddat för Donald Trump
I den grekiska mytologin fick hjälten Jason ett uppdrag av kung Aietes. Han skulle så ett helt fält med draktänder. Men det var en fälla:
tänderna växte omedelbart upp som krigare ur marken och gav sig på den förste de såg.
Det vill säga Jason.
Från myten har vi fått begreppet draksådd, att ogenomtänkta saker du gör ofta kommer tillbaka och biter dig
i rumpan.
Hur är det möjligt att Donald Trump har kunnat bli en framgångsrik politiker?
En del av svaret är att han kanaliserar motståndet mot globalisering, migration och frihandel hos delar av USA:s befolkning. En annan är att han underblåser rasistiska strömningar som finns djupt i det amerikanska samhället.
Men det finns fler förklaringar.
Donald Trump är också ett slags slutstation på det republikanska partiets destruktiva resa bort från sina väljares intressen och ner i de djupa fickorna på de superrika.
Han är lobbyismens, miljardärernas och korruptionens draksådd.
I den nya boken ”Dark Money” skriver den amerikanska journalisten Jane Mayer om hur de två bröderna David och Charles Koch i decennier har använt sin enorma förmögenhet för att undergräva den amerikanska demokratin.
Deras projekt är minst sagt ambitiöst. Drivkraften är en kombination av nyliberal ideologi i armkrok med
privatekonomiska intressen.
Bröderna hatar skatter, regler och välfärdsstaten och driver samtidigt ett av USA:s största industriimperium, med verksamhet i sektorer som olja, kemikalier och konstgödsel. 2012 var Koch Industries världsbäst i USA på att släppa ut giftigt avfall.
Därför använder Kochbröderna sina miljarder för att slå ner på miljöregler och konsumentlagar – allt i den fria
företagsamhetens namn. De finansierar tankesmedjor på högerkanten som producerar ideologisk underbyggnad för sänkta skatter och en mindre stat. De har under lång tid jobbat systematiskt med att placera och finansiera
akademiker som talar i deras sak på USA:s finaste universitet.
För några år sedan beslutade Högsta domstolen i ett historiskt avgörande att det var fritt fram för företag att skänka obegränsat med pengar till politiska kampanjer. Det blev ännu lättare för Kochbröderna och andra starka ekonomiska intressen att köpa politiker.
Och människors förtroende för politiken fick sig ännu en knäck.
Lobbymaskineriet har skapats med ett enda syfte. Utåt kallas det nyliberala värderingar. I verkligheten handlar det om att gynna de egna affärsintressena.
I Dark Money beskrivs bland annat hur bröderna deltog i en systematisk smutskastningskampanj mot den ledande klimatforskaren Michael Mann.
I familjen Koch tror man inte på klimatförändringarna – och dessutom är alla nya regler dåliga för affärerna.
Just nu driver Kochbröderna en aggressiv kampanj mot statligt stöd till elbilar och förnyelsebar energi. Detta samtidigt som de lobbar för att det ska bli svårare att åtala ekonomiska brottslingar.
Resultatet av all denna verksamhet är inte friare marknader – tvärtom. I stället för riktig konkurrens uppstår en sammansmältning av stat och kapitalister, understött av opinionsbildning och forskning med politiska förtecken.
Den här valrörelsen spenderar Koch-bröderna 889 miljoner dollar, enligt uppskattningar i amerikansk media. Det motsvarar drygt sju miljarder kronor, mer än vad något av de stora partierna betalade i förra valrörelsen.
Vinnaren i denna sörja är Donald Trump. För mycket kan man anklaga honom för – men inte att vara köpt. Därför rider han på den starka och legitima avsky många amerikanska väljare känner för det faktum att ekonomiska intressen äger stora delar av den politiska apparaten.
I början av 1900-talet gick den republikanska presidenten Teddy Roosevelt till frontalangrepp på dåtidens roffar-
kapitalister. Han menade att maktkoncentrationen var osund och skadlig för demokratin. Han hade sitt eget parti emot sig men fick folket på sin sida.
I dag är det otänkbart att någon av de etablerade republikanska kandidaterna – som Ted Cruz eller Marco Rubio – skulle kunna driva en sådan politik. Detta eftersom de ägs av Kochbröderna eller andra superrika och behöver deras stöd för att bli omvalda.
Nu sitter det republikanska etablissemanget i den grop de grävt åt sig själva.
Med en sjuk politisk kultur och noll förtroende hos allmänheten.
Samt en livsfarlig demagog som drar nytta av situationen.
Korrupta system som vill behålla sin legitimitet hos breda grupper behöver någon gång reformeras. Annars välter de.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.