Det borde inte bli tuffare på jobbet
Skulle prognoserna slå in kommer Sverige att ha en kvarts miljon människor i sjukförsäkringen år 2020.
En kvarts miljon människor som tvingas vara hemma i stället för att arbeta,
betala skatt och bidra till välfärden är en väldig kostnad för samhället. Men det mänskliga priset blir minst lika högt. Sjukdom och långa sjukskrivningar betyder ofta förlorad mening, gemenskap och till och med värdighet.
De moderatledda regeringarna hade en tydlig tanke om hur de skenande sjuktalen skulle stävjas. De drog helt enkelt in stödet till de som blivit sjuka.
Utförsäkringen blev nog regeringen Reinfeldts mest utskällda reform. Dessutom fungerade den inte.
Arbetsgivarna blir skadeslösa
I går beslutade en sommarlätt regering om en lagrådsremiss om sjukförsäkringen. Det är steget innan förslaget läggs på riksdagens bord.
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll vill att arbetsgivarna ska
betala mer för sjuka medarbetare. Efter 90 dagar föreslår hon att arbetsgivaren står för 25 procent av kostnaden.
I gengälld ska arbetsgivaravgiften
sänkas. Som kollektiv ska alltså arbetsgivarna hållas skadeslösa. Arbetsplatser med låg sjukfrånvaro, till exempel många småföretag, skulle till och med få sänkta kostnader.
Undviker att anställa sjuka
Tanken är alltså inte att spara pengar direkt. Men bra arbetsmiljöer och en fungerande rehabilitering ska löna sig. Det är en idé som regeringen plockat upp från det tidiga 2000-talets sjukskrivningsdebatt.
Men nu precis som då protesterar arbetsgivarna i högan sky. Och det handlar inte bara om kommuner och landsting, som med sin höga sjukfrånvaro skulle få ökade kostnader.
Också Svenskt näringsliv är rasande på förslaget. Enligt Carola Lemne kommer småföretagare och andra att undvika att anställa människor med en sjukdomshistoria.
Och arbetsgivarna är inte de enda som protesterat. Redan i söndags varnade Ulla Andersson från Vänsterpartiet för att de nya reglerna kan göra arbetsmarknaden ännu hårdare.
Borde hoppas på alternativ
I en situation där arbetslösheten ökar bland de som har långt till arbetsmarknaden, och där väldigt många har tillfälliga jobb, är det förstås inte vad som behövs.
Att Strandhäll i går också presenterade några justeringar har inte fått kritikerna att ändra sig. Och ärligt talat handlar det knappast om detaljer eller tidsgränser. Det är helt enkelt tveksamt om höjda avgifter verkligen kan göra folk friskare.
Regeringen har uppmanat fack och arbetsgivare att tillsammans hitta ett alternativ till gårdagens förslag.
Annika Strandhäll har nog goda skäl att hoppas att de lyckas.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.