Höjer Riksbanken räntan måste alla få högre löner
Löntagarna kan inte ta allt ansvar själva
I på torsdag ska Riksbanken lämna besked om styrräntan. Experterna väntar sig en höjning, sannolikt 0,25 procent. En kvarts procentenhet låter kanske inte så mycket, men höjningen återspeglar de dramatiska förändringar som just nu påverkar företag och vanliga människor.
Inflationstakten i mars låg på över sex procent. Mat, bensin och el, allt blir dyrare.
Samma experter som tror på en höjning i morgon talar om att räntan om ett år kan vara 1,5 procentenheter högre än idag. För den som lånat till sitt boende skulle det betyda dubbelt så höga rörliga räntor som idag.
Höjda räntor för att möta stigande priser och inflation. Den penningpolitiska lärobokens första kapitel. Men skulle det vara rätt recept för svensk ekonomi just nu?
Det är verkligen inte så säkert.
Kriget höjer priser
Om priserna på energi stiger i hela världen därför att Ryssland bedriver anfallskrig lär inte den svenska riksbanken kunna ändra på den saken. Och om kriget får matpriserna att gå upp kommer det knappast att påverkas av fördubblade svenska bolåneräntor.
Den svenska riksbanken kan inte göra mycket åt den globala komponentbristen eller företagens behov av att kompensera sig efter två år av en världsomfattande pandemi. Det är långt ifrån säkert att lärobokens råd kommer att fungera.
Det vi däremot vet är att höjda räntor slår mot hushållens köpkraft.
Mest mot de som har minst, som vanligt. För till exempel ensamstående föräldrar eller unga barnfamiljer med stora lån på den första bostaden blir effekterna förödande.
För alla blir tillvaron lite mer begränsad.
Nya löneförhandlingar
Nästa vinter ska löner och villkor för de flesta av landet löntagare förhandlas om. LO:s chefsekonom Laura Hartman har i Svenska Dagbladet sagt att fackförbunden inte ska kräva lönehöjningar för att kompensera för prishöjningarna. Det skulle skada den lönebildningsmodell som fungerat bra i 25 år.
Hartman har antagligen rätt. Förhandlingskrav som jagar prishöjningarna skulle skapa problem. Stabiliteten skulle skadas, både i ekonomin och på arbetsmarknaden.
Men vad är alternativet till krav på höjda löner, speciellt om räntorna äter upp en allt större del folks hushållsbudget? Ska de fackliga förhandlarna säga åt sina medlemmar att de inte kan räkna med högre löner, trots att allt blir dyrare och många företag dessutom gör stora vinster?
Det kommer inte att fungera.
Medlingsinstitutets chef Irene Wennemo har redan varnat för en ovanligt svår avtalsrörelse. Om Riksbanken höjer blir den ännu svårare.