Vad vet Björklund om yrkeskunskap?
”Det är inte anställningstryggheten som skapar ungdomsarbetslöshet”
Ungdomsarbetslösheten dominerar årets politikervecka, och Folkpartiet vill lösa den med lärlingsutbildning.
Frågan är bara vad det betyder? Vilka jobb är det Folkpartiets lärlingar ska göra, och vilka ungdomar är det som ska göra dem?
Lärlingssystem finns redan, inte minst inom byggbranschen. Systemet vårdas gemensamt av fack och arbetsgivare.
Efter gymnasieutbildningen ska en ung byggnadsarbetare arbeta som lärling under två år. Det innebär lägre lön – från början omkring 55 procent – men också en färdigutbildning i yrket. Och till slut ett yrkesbevis.
Ett yrke måste rimligen vara målet med en lärlingsutbildning.
Så tycks inte Björklund och hans partikamrater se på saken.
För precis som vanligt när folkpartister talar om arbetare – handens folk skulle Björklund kanske säga – handlar det mycket lite om yrkeskunnande, stolthet eller utveckling. För de svenska liberalerna är arbetaryrken en negation.
”Alla ungdomar vill inte bli akademiker”, brukar Björklund säga.
Det har han naturligtvis rätt i. Men det betyder inte att en framtid som yrkesarbetare inom industrin, i vård eller service är ett negativt val. Något att göra för den som ”inte vill”.
Bilmekaniker, elektriker, vårdbiträden och kockar behöver en utbildning, och ett erkännande av sin yrkeskunskap.
Om detta talar Björklund inte gärna. Han pratar om speciella anställningsformer, lägre ingångslöner och sämre anställningsskydd, om att stiftar lagar. Och det för en grupp som redan har de otryggaste anställningarna, de lägsta lönerna och den svagaste ställningen på arbetsmarknaden.
Centerledaren Maud Olofsson låter som bekant likadant.
Ett eko från Svenskt Näringsliv. Större lönespridning står sedan länge på organisationens dagordning, och Urban Bäckström tycker att anställningsskyddet fungerar som en ”diskrimineringslagstiftning” för ungdomar. Inte ens alla arbetsgivarrepresentanter håller med.
”Las är ett psykologiskt mer än ett rejält problem”, sa Svensk Handels ordförande Dag Klackenberg i veckan.
Det är inte anställningstryggheten som skapar ungdomsarbetslöshet.
Vill vi komma åt trösklarna till arbetsmarknaden måste vi välja en annan väg. Och då är yrkesutbildningen, också lärlingsutbildning, en nyckelfråga. Men den måste leda fram till ett yrke och ett yrkeskunnande. Det kan den bara göra om fack och arbetsgivare medverkar.
IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä förklarade i veckan att facket kan förhandla om ungdomslöner, om de unga samtidigt får utbildning.
Förutsättningarna finns, om direktörerna väljer förhandlingar i stället för politiska utspel.
Frågan är om det kommer att hända så länge den ideologiska ivern uppmuntras av landets utbildnings- och näringsminister?