Korståg mot muslimer en mardröm
Muslimer i USAuppmanas att hålla sig hemma. Muslimska taxiförare i New York utsätts för angrepp av uppretade och rädda människor. Flickor som använder slöja avråds från att gå till skolan. Ingen vågar utesluta att oskyldiga kan drabbas av lynchmobbar som i sin vanmakt låter vreden gå ut över första bästa offer.
I Sverige talar oroliga företrädare för det muslimska samhället om glåpord och hotfulla samtal.
Samtidigt jublar vanmäktiga människor i Palestina. I den förvridna världsbild som skapas av dagliga övergrepp blir massakern i USA ett slags upprättelse. Det är kanske möjligt att förklara vad som driver människor till en sådan desperation, men aldrig att förstå hur mord på tusentals civila kan mötas av glädje.
Ingen vet i dag med säkerhet vem som är ansvarig för massakern i New York och Washington. Men alltfler pekar ut den saudiska dissidenten Usama bin Ladin. En muslimsk terrorist, skyddad av den mest slutna och fundamentalistiska av jordens stater. En terrorist som drivs av ett oförsonligt hat mot USA och västvärlden, och som använder sig av självmordskandidater i ett heligt krig. Ingen förövare kunde bättre illustrera Samuel Huntingtons tes om en civilisationernas kamp.
Terrorattacken i USA kan vara resultatet av muslimsk fundamentalism, men ingen kan vara helt säker i dag. Ändå ser vi redan bilden av ett religionskrig tona fram mitt i vardagen. Rädslan och vreden fortplantar sig som svallvågor genom medier och i samtal mellan människor.
Oavsett de verkliga motiven för dåden fördes vi därför ett steg närmare en religiöst uppdelad värld. Det är kanske det värsta som kan hända. Bara i Sverige finns 400 000 muslimer, människor som vill leva sitt liv och utöva sin religion, och som är lika lite terrorister som någon annan. I Europa finns i dag miljontals muslimer i samhällen som ofta präglas av segregation och diskriminering.
Om vårt samhälle ytterligare sluts i skräck för människor med annan tro, om klyftorna och misstänksamheten ökar, då har terrorn nått sitt verkliga mål.
Även om flyktingtragedier och gränskontroller talar ett annat språk lever vi i dag i en värld som på många sätt är öppen. Människor med olika tro och mål i livet måste kunna leva sida vid sida, i förtroende för varandra.
Den som talar om en kamp mellan civilisationer, och därmed i ett slag gör över en miljard muslimer medansvariga för massakern i tisdags, tar på sig ett stort ansvar. Här har orden makt och den misstänksamhet som föds ur svepande anklagelser drabbar till sist alltid enskilda människor.
Terror växer ur maktfullkomlighet, fundamentalism och isolering men inte ur religion eller civilisation. Det finns ingen civilisationernas kamp, bara ett gemensamt ansvar för att bevara ett civiliserat samhälle mot terrorns angrepp.