Sverige pinsamt tyst ute i världen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Palestinierna ska snart hålla parlamentsval. EU:s valobservatörer reser nu ut till städerna på Västbanken och Gazaremsan. Strider inom det palestinska samhället har blossat upp, framförallt i Gaza.

Samtidigt pågår den israeliska ockupationen. Den EU-rapport som utrikesministrarna på order av Javier Solana valt att lägga på is berättar om systematiska försök att pressa palestinierna ut ur Jerusalem. Muren byggs så att det palestinska samhället skärs sönder i bitar. De stora bosättningarna Ariel, Maale Adummim och Gush Etzion införlivas steg för steg med Israel.

Israels premiärminister Sharon skapar med sitt murbygge och sina vägprojekt nya gränser. Kvar blir ett slags Bantustan-Palestina, omöjligt för någon palestinsk ledare att acceptera.

Israeliska tidningen Maariv uppger att Sharon tänker skrota ”färdplanen för fred” för att i stället försöka få USA:s välsignelse för en annektering av Västbanken.

Omvärlden tiger och ser på.

Palestiniernas president Abu Mazen lovade i sitt nyårstal att upprätthålla lag och ordning. Han har hittills inte fått särskilt stor utdelning för sin fredspolitik.

Han tog ensidigt initiativ till vapenvila och fick de militanta islamistiska organisationerna med sig. Han har avskedat över tusen säkerhetsofficerare och försökt få ordning på den palestinska polisen.

Antalet attacker mot israeler från självmordsbombare har markant minskat. Hittills har Sharon-regimen förklarat detta med muren. ”Men huvudförklaringen är den palestinska vapenvilan. Det faktum att Hamas slutade med sin terrorverksamhet har förändrat bilden”, skriver tidningen Haaretz.

Inom Hamas pågår en kamp mellan moderata krafter som vill gå den politiska vägen och dem som förespråkar våldets väg. De som tror på politiken verkar ha ett övertag. Hamas har ställt upp i lokalvalen och siktar nu på parlamentsvalet.

I detta läge hotar EU:s utrikespolitiske talesman, Javier Solana, med att dra in allt bistånd till palestinierna om Hamas får ökat politiskt inflytande. Därmed säger EU:s talesman till de krafter inom Hamas som vill bort från våldet och strävar efter en tvåstatslösning att detta inte lönar sig. Solanas hållning gynnar våldsverkarna.

Vad säger EU-medlemmen Sverige om detta?

Ingenting.

Tyvärr tycks det som att tsunamin svepte med sig hela den svenska utrikespolitiken. Utrikesminister Laila Freivalds är nu så försvagad att hennes handlingsutrymme gentemot statsministern är minimalt. Sveriges röst i världen är pinsamt tyst.

”Som granne, största biståndsgivare och medlem av den internationella kvartetten bakom Vägkartan för fred har EU ett särskilt ansvar att driva en kraftfull diplomati för att få igång fredsprocessen”, uttalade sig s-kongressen i höstas.

Kongressen slog också fast att muren som byggts på palestinska områden måste rivas, den israeliska ockupationspolitiken upphöra och bosättningarna utrymmas.

Det vore bra om Göran Persson och Laila Freivalds började agera internationellt utifrån detta.

Helle Klein