Ordet ni söker är massarbetslöshet
Jobbfrågan borde hålla Löfven sömnlös
I tisdags morse skickade skogskoncernen Stora Enso ut ett pressmeddelande. Två bruk, Kvarnsveden utanför Borlänge och Veitsiluoto i Finland, ska läggas ner. I Borlänge handlar det om 440 jobb.
Bara någon timme tidigare hade fackförbundet Unionen skickat ett annat pressmeddelande. Facket som bland annat organiserar tjänstemännen i Kvarnsveden kunde berätta att antalet medlemmar som permitterats stadigt går ner.
För ett år sedan var 120 000 av Unionens medlemmar permitterade. I oktober hade siffran sjunkit till 28 000. I dag är "bara" 14 000 tjänstemän permitterade.
Två olika bilder
Två bilder av den svenska arbetsmarknaden. Regeringens krisåtgärder mot pandemin har haft effekt. Korttidspermitteringar och andra stöd har räddat tiotusentals jobb och gör att företag nu kan återstarta sin verksamhet.
Samtidigt fortsätter jobb att slås ut och för att orter som Kvarnsveden eller Borlänge ska kunna gå vidare kommer det att krävas kraftfulla politiska insatser.
För att göra bilden komplett krävs en tredje illustration. I förra veckan kunde Arbetsförmedlingen åter konstatera att långtidsarbetslösheten är rekordhög. Innan året är slut kan den överstiga 200 000 personer.
Regeringen räknar med en arbetslöshet på 8,7 procent i år.
Sverige har massarbetslöshet
En spade ska kallas en spade. Sverige har massarbetslöshet och det kan inte bara skyllas på pandemin.
Det borde göra en socialdemokratisk regering sömnlös.
När Magdalena Andersson presenterade vårpropositionen talade hon om jobb. Ett arbetsmarknadspolitiskt paket på 1,8 miljarder blev också finalen på vårens budgetfyrverkeri. Men om Socialdemokraterna menar allvar med full sysselsättning är frågan om det räcker med arbetsmarknadspolitik.
Astronomisk summa
Under coronakrisen har regeringen satsat, hela 400 miljarder kronor. En astronomisk summa, som Magdalena Andersson säger. Företagen har fått stöd, kommunerna har kompenserats och trygghetssystemen har förstärkts. Och det har som sagt fungerat.
Nu är allt fler, inom arbetarrörelsen och utanför, oroliga för att finansministern ska lägga om kursen och snabbt återgå till att samla i ladorna. Det skulle bland annat göra det svårt att få ner arbetslösheten.
Redan innan pandemin krävde bland andra LO:s ekonomer att staten skulle sluta betala av på den krympande statsskulden. Dessutom ville man höja vissa skatter. Framför allt borde pengarna användas för att lågsiktigt höja anslagen till kommunerna.
Det är inga dåliga idéer. Särskilt inte om vi lägger till behoven av offentliga investeringar och grön omställning.