"Vi är körda om inte skolsystemet ändras"
Rektorn beskriver skolan som en tickande bomb
Hon beskriver det svenska skolsystemet som "en tickande bomb". Linnea Lindquist är rektor på kommunala Hammarkullsskolan i Göteborg och har tillsammans med bland annat tankesmedjan Balans lyckats börja vända opinionen i skoldebatten. Dessa debattörer menar att det inte handlar om att vara emot valfrihet i skolan, utan mot ett system som på ett dramatiskt sätt håller på att dra isär samhället.
– Vi har segregerat skolorna något helt otroligt så att barn med olika bakgrund inte längre möts. Jag menar att det får en jättestor påverkan på demokratin i ett längre perspektiv, säger Linnea Lindquist, som är aktuell med debattboken "En tickande bomb – En bok om skolsegregation" där hon slår larm om dagens situation.
Till vardags arbetar hon i Hammarkullen utanför Göteborg. På Hammarkullsskolan går 220 elever från förskoleklass till tredje klass. Bara fyra av dem har svenska som modersmål. Många är trångbodda och har ont om pengar. I klassrummen finns alltid smörgåsar och på måndagar och fredagar serveras pasta eller kött för att många barn behöver extra mat inför och efter helgen. Linnea Lindquist beskriver hur hennes lärare får arbeta hårt med språket och att de inte kan börja med läsförståelse förrän barnen går i andra klass.
– De flesta av våra elever är födda och uppvuxna i Sverige, men de vistas i miljöer där svenska är ett minoritetsspråk. Det gör att de aldrig får utveckla en bra svenska. Den här frågan har engagerat mig i många år och jag ser att det bara blir värre, säger hon.
Vad är det som gör att det har blivit värre?
– För att skolkoncernerna tillåts expandera obehindrat och det leder till att segregationen ökar. I vissa skolor har hundra procent av eleverna svenska som modersmål, hos oss är det nästan tvärtom.
På ett pedagogiskt sätt beskriver hon i boken hur det fria skolvalet, vinstuttag och den likvärdiga skolpengen – att privata och kommunala skolor får lika stor ersättning per elev – hänger ihop. Systemet är särskilt gynnsamt för de privata skolorna som kan bestämma exakt hur många – och vilka – elever de tar emot.
Varför skulle Engelska Skolans ägare i Kuwait bry sig om hur det går för eleverna i Sverige?
Sverige är unikt i världen med att ha skattefinansierade och vinstdrivande friskolor. Den svenska skolmarknaden har blivit ett veritabelt Klondike för globala riskkapitalbolag. Men egentligen är det inte vinstuttagen som är problemet, menar Linnea Lindquist, utan hur den blir till.
– Jag tror att många tänker att så länge skolorna har bra kvalitet gör det inget om de gör vinst. Men den blir till genom att privata aktörer väljer de enkla eleverna från studiemotiverade hem, med utbildade föräldrar som i stor utsträckning har svenska som modersmål. Då kan de bedriva undervisning till en lägre kostnad, säger hon.
I klarspråk får de kommunala skolorna ta hand om de barn som kräver mest resurser, utan att få någon kompensation. Men snart kan det bli ändring på det. I dag går remisstiden ut för Björn Åstrands utredning "En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning". I den föreslås bland annat att skolpengen sänks för fristående skolor och att skolvalet förändras och sköts av Skolverket för att skapa mer blandade skolklasser.
Linnea Lindquist säger att det är nödvändigt att utredningens förslag genomförs.
– Det måste ske en förändring, annars är vi körda. Då kommer vi se ännu större klyftor och motsättningar i framtiden.
Vad är problemet med att kommunala skolor som få vill gå i tvingas lägga ned?
– Skolan är ju en samhällsinstitution, vi ska utbilda nya medborgare och det uppdraget ska inte samhället överlåta till marknaden, tycker jag. Varför skulle Engelska Skolans ägare i Kuwait bry sig om hur det går för eleverna i Sverige? Det är väldigt naivt att tro att de skulle göra det. De är ju ute för att tjäna pengar, och i Sverige går det i dag inte att misslyckas som skolkoncern.
Fotnot: Kuwait äger inte längre några aktier i Internationella Engelska skolan. Sedan den 26 November 2020 är Peutinger AB ägare till 99,66 procent av aktierna.
Chatta med Jonna Sima om skolan klockan 09:00. Du kan skicka in dina frågor redan nu!
Denna chatt är stängd.
Tiden rusade iväg, nu måste jag sätta igång med en ny arbetsdag. Tack för alla frågor och inspel om skolan!
Jag tror det är en förenklad förklaring till skillnaderna mellan kommunala skolor och friskolor. Tycker att Linnea Lindquist, som intervjuas i texten, ger en tydlig förklaring om hur olika förutsättningarna är i många fall. I hennes skola finns bara fyra av 220 elever som har svenska som modersmål. Många barn har knappt träffat en svenskfödd, förutom lärarna. Många av Linneas elever bor trångt, är fattiga, har inga möjligheter att få hjälp med läxor av sina föräldrar. Osv osv.
Det är svårt för även den skickligaste lärare att göra stordåd om du har de förutsättningarna. Det enklaste sättet att skapa bättre resultat är att satsa på mer blandade klasser. Då får svaga elever draghjälp, och forskning visar att även starka elever "tjänar" på ett mer blandat kompisunderlag. Dessa barn kommer ju mötas någon gång i livet, då är det bättre att de gör det redan i skolåldern. Det tror jag ger bättre förutsättningar för ett mer stabilt, bra och säkert samhälle på sikt.
"I klarspråk får de kommunala skolorna ta hand om de barn som kräver mest resurser, utan att få någon kompensation." I vår kommun finns det något som kallas tilläggsbelopp och det kan sökas av alla skolor för barn som behöver extra stöd, såväl kommunala som fristående. Det största problemet med de kommunala skolorna är inte i första hand brist på medel, utan ett ineffektivt och i många fall undermåligt ledarskap, vilket gör att föräldrar inte vill ha sina barn där. Om de kommunala skolorna vore av hög kvalitet så vore det här inte något problem.
Jane Karlsson30 nov 2020Det finns många bra friskolor, i synnerhet bland de som drivs av ideella föreningar. Men även en sådan som du måste kunna se att systemet har utnyttjats av aktörer som har påverkat skolan och samhället på ett allvarligt sätt? Och visst, ni tar emot alla elever. Men det är inte alla föräldrar som söker sig till er eller något alternativ över huvud taget. I många städer runt om i Sverige har det lett till en ohållbar skolsegregation. I Trollhättan har kommunen beslutat att lägga ned kommnala skolor i utsatta områden, men det är ingen långsiktig lösning. Vi måste kunna ha skolor även i stora socialt utsatta områden. Då behöver politiken gå in och justera systemet så att vi skapar schystare förutsättningar och spelregler för skolor av olika storter.
Jag blir lite frustrerad över det här generella hackandet på fristående skolor från er sida. Är själv med och driver en friskola med en ideell förening som huvudman. Vi tar emot ALLA elever som vill gå hos oss och det tas aldrig ut en enda krona i vinst. Föräldrarna väljer vår skola för att vi är en liten enhet, med välutbildade pedagoger och med ett tänk som genomsyrar verksamheten från förskola och upp till åk 6. Visst finns det fel i systemet, men det finns bara två sätt att hantera det. OM skolpengen skulle minska så skulle bara de vinstdrivande koncernena bli kvar. Inte de ideella och små
Sussie30 nov 2020