Högerpopulister sitter fast i sin egen retorik
Också svenska väljare blir blåsta
I helgen tvingades Österrikes vicekansler och ledaren för det högerextrema partiet FPÖ, Heinz-Christian Strache, avgå. Skandalinspelningen från Ibiza där Strache festar och diskuterar massmedialt och ekonomiskt stöd i utbyte mot politiska tjänster med en kvinna som utger sig för att representera en rysk oligark lämnade inget annat alternativ.
Det är politisk korruption som skulle kännas billig om den förekom i ett manus till en TV-serie.
I söndags utlystes nyval och i vilket ögonblick som helst väntas de övriga ministrarna från Straches parti lämna regeringen när också inrikesministern Herbert Kickl petas. Att låta en partikamrat utreda Straches affärer är magstarkt, också för den österrikiske kanslern Sebastian Kurz som ändå med öppna ögon lierat sig med FPÖ.
Föraktet förenar
Vid sidan av främlingsfientlighet, kvinnofientlighet och allmänt bakåtsträvande finns det en sak som förenar högerpopulister, deras beredskap att exploatera och spä på föraktet för demokratiskt valda politiker. Av maktens män och kvinnor kan vi bara förvänta oss att de ska sko sig själva och göra allt för att behålla sina privilegier.
Högerpopulister lovar sina väljare att rensa upp och sopa rent.
Det som nu inträffar i Österrike borde, precis som Aftonbladets ledarsida redan påpekat, bli en varningssignal till de högerpartier som likt Sebastian Kurz vill bygga sin makt på en allians med högerextremismen. Den som ger sig ut i gyttjan får räkna med att bli skitig.
Väljarna måste fundera
Samtidigt borde de pinsamma bilderna från partyt på Ibiza ge väljare som funderar på att lägga sin röst på populistpolitiker, som Sverigedemokraterna, en tankeställare. Risken är nämligen att populisterna tror på sin egen cyniska retorik om att alla är korrumperade och egentligen bara slåss för att behålla platsen vid köttgrytorna.
I så fall blir det ju inte konstigt att passa på att ta för sig när tillfället bjuds.
Vi ska naturligtvis inte jämföra de avslöjanden som kommit fram i Sverige, inte minst genom Aftonbladets prisbelönta granskning Maktens kvitton, med det som händer i Österrike. Det är långt mellan å ena sidan illegala kampanjbidrag och ryska oligarker och å andra sidan måttlösa taxivanor och kvittofusk på semestern med familjen.
Men det finns en likhet. När möjligheten öppnar sig har varken moral eller sunt förnuft fått stå i vägen. Oavsett om det gäller att köpslå med utländska intressen eller att bara unna sig lite extra av livets goda.
Den som tror på populisternas budskap om den politiska korruptionen ska tänka sig för innan hon eller han ger dem sin röst.