Österrikeskandalen – en läxa för moderater
Regeringskrisen i Österrike borde få efterverkningar i hela EU
Hur kan man se till att Europas tidigare så dominerande mittenhögerpartier behåller politiskt inflytande i en tid där ens traditionella väljare hellre röstar på högerpopulister eller högerextremister?
Ville ha oligarkhjälp
I Österrike fick frågan sitt svar när kristdemokraten Sebastian Kurz och hans parti ÖVP efter valet 2017 bildade regering med FPÖ, ett parti format av nazister.
För 33-årige Kurz – vars två enda politiska identiteter sägs vara anti-vänster och pro-Israel – var det inga problem att bli regeringschef under sådana förhållanden. Sitt partis gamla principer kring invandring och öppenhet gav han inte mycket för. Om vägen till marknadsliberal politik går via samarbete med ytterkantshögern så är det väl så.
I helgen sprack den österrikiska regeringen när de tyska tidningarna Der Spiegel och Süddeutsche Zeitung avslöjade en mycket generande videoinspelning med österrikes vicekansler, FPÖ-ledaren Heinz-Christian Strache. I videon, filmad på Ibiza för två år sedan, samtalar Strache med en kvinna som uppger sig vara släkting till en rysk oligark. Strache, som tidigare undertecknat ett vänskapsavtal med Vladimir Putins parti, anmodar kvinnan att ta kontroll över österrikiska tidningar och hjälpa hans parti i valkampen.
Som tack skulle hon och hennes finansiella kontakter erbjudas affärskontrakt med österrikiska staten.
Läcker till Moskva
Det är långt ifrån den första skandalen som skakat den blåbruna regeringen i Wien. I våras berättade österrikiska tidningen Der Standard att flera västerländska säkerhetstjänster har slutat att dela med sig av information till Österrike eftersom man fruktar att inrikesministeriet – som styrts av FPÖ – läcker hemligheter till Moskva.
Till detta kan läggas partihöjdare som kallat flyktingar råttor och publicerat sångböcker med texter om mord på judar.
Men nu är det nog, och Österrike går mot nyval.
Skandalen visar med all önskvärd tydlighet vilka krafter Kurz lekt med och hur oförmögen han varit att tämja dem. Det borde få efterverkningar över hela kontinenten, eftersom Kurz otvungna hållning gentemot FPÖ har framställts som ett föredöme. Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb har beskrivit honom som den konventionella högerns frälsare. Liberala Nyhetsbyråns chef Svend Dahl tyckte i mars att Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor borde åka på studieresor till Wien.
Inte ensamma
Det kanske de borde. Men den europeiska mittenhögerpolitiker som leker med tanken på att ”göra en Kurz” bör notera att FPÖ inte är det enda ytterkantsparti på högerflanken som hyser varma känslor inför Putins auktoritära stat. Och de är definitivt inte ensamma om att ha toppnamn som hemfaller åt antisemitism och våldsfantasier.