Klassklyftor är det stora skolproblemet
I går - mitt under talmannens fikamaraton med partiledarna - skickade Skolverket ut ett litet pressmeddelande som berättade att en högre andel niondeklassare blev behöriga till gymnasieskolan i år. Under åren 2013 till 2017 sjönk andelen niondeklassare som blev behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Men i år blev 84,4 procent behöriga, en förbättring med 1,9 procentenheter sedan i fjol.
Och framför allt är det killarna som ryckt framåt, även om tjejerna fortfarande har en högre andel behöriga.
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger att det är ett långt och tålmodigt arbete i skolan som nu betalar sig. Det handlar om mer lärarledd undervisning, om mattelyft och läslyft.
– Det finns också en omfattande politisk vilja att stödja skolor, inte minst skolor som har svårt att lyckas med sitt uppdrag. Vi kan anta att det börjar ge effekt.
Svensk skola har ibland beskrivits som en supertanker vars färdriktning tar åratal att vända, oavsett vilka reformer som lanseras. Så kanske det är, men precis som med alla andra politikområden så är det ju så att antingen fungerar förändringarna eller så gör de det inte.
Och gud ska veta att svensk skola behövt en omdaning. Det är nu fem år sedan Pisa, den OECD-studie som mäter kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap, krossade bilden av svenskt skolväsende. I den internationella kunskapsundersökningen visade det sig att svenska 15-åringar presterade under genomsnittet.
Krispanikskräck och sedan dess har vi haft hunnit byta både regering och utbildningsminister.
Är allt guld och gröna skogar nu? Inte då. Bakgrund spelar fortfarande alldeles för stor roll för hur det ska gå i skolan. Invandrade elever är mer sällan gymnasiebehöriga än svenskfödda. Och bland dem med högutbildade föräldrar klarade 93,5 procent behörighetskraven. Bland elever vars föräldrar bara gått gymnasiet var andelen 78,1 procent.
Ojämlikheten är den stora utmaningen för svensk skola och grunderna till det ligger djupt. Det handlar om effekterna av kommunaliseringen, friskolereformen och möjligheten för vinstdrivna skolkoncerner att driva skola.
Om skolpeng och fritt skolval. Om besparingar i kölvattnet av 90-talskrisen, uteblivna resurser och märkliga pedagogiska idéer som blåst genom utbildningsvärlden.
När talmannen är klar med sina samtal och när nästa regering tillträtt kommer det där fortfarande vara ett problem.