Elever pantar burkar i Björklunds skola
När landets elever började överge gymnasiets yrkesprogram - efter att regeringen ströp möjligheten att få högskolebehörighet - har utbildningsminister Jan Björklund försökt locka tillbaka dem med lärlingsutbildningar.
Här ska hälften av utbildningstiden utgöras av yrkespraktik på ett eller flera företag och förhoppningsvis leda till att man får jobb efter utbildningen. Men av de tänkta 30 000 lärlingsplatserna finns nu bara en femtedel besatta. 40 procent av de elever som börjar på lärlingsprogram hoppar dessutom av under det första året.
Inget material, inga kläder
I nya numret av tidningen Byggnadsarbetaren granskas skolkoncernen Praktiska, en av de riktiga storspelarna när det kommer till lärlingsutbildningar - på 33 platser i landet finns deras byggprogram.
Praktiska har dessutom fått massiv kritik. Inte på någon skola får samtliga elever lägst godkänt i något ämne och det saknas speciallärare. Det saknades speciallärare på många skolor och elever med särskilda behov får inget stöd. Många lärare är visstidsanställda och saknar både lärarexamen och yrkeserfarenhet. Personalomsättningen är hög och det finns få fasta tjänster. Allt detta enligt Skolinspektionen.
I Byggnadsarbetaren blir vi varse hur skolkoncernen fortsätter att missköta sig.
Enligt elever på skolan i Täby fick man inget övningsmaterial och inga arbetskläder. Man fick panta burkar för att få in pengar för att köpa elmaterial till utbildningen.
Personal vittnar om hur skolan struntar i att göra investeringar och anställa kompetent personal. Det finns inga övningslokaler i skolorna som håller måttet. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier oroas över kompetensen hos elever som gått Praktiska.
Elever berättar hur klasskamrater som inte fick praktikplats spelade mobilspel istället för att träna på olika yrkesmoment.
De elever som skolan inte lyckas hitta praktikplats åt fick inte träna på olika yrkesmoment utan spelade i stället mobilspel.
"Det kändes som om de bara ville tjäna pengar"
– De fick inga arbetsuppgifter. Sedan fick de inget betyg. De förlorade ett helt år. Några bytte skola och fick gå om en hel årskurs för att få riktiga lektioner och betyg, säger eleven David Dahlborg till Byggnadsarbetaren.
Dahlborg säger i tidningen att han tror att hela syftet med utbildningen är ägarna bara vill tjäna pengar.
Det finns väl skäl att misstänka det.
Enligt uppgifter i Byggnadsarbetaren ska Praktiska uppmanat sin personal att ringa upp arbetsgivare och be dem avstå från de statliga lärlingsbidragen så skolan får behålla alla pengar själva. Fram till och med 2011 fick skolan nästan 200 miljoner i bidrag.
I fjol gjorde dessutom Praktiska-koncernen - som ägs av bolaget Vindora AB som i sin tur ägs av riskkapitalbolaget FSN Capital - nästan 20 miljoner i vinst.
Fallet med Praktiska illustrerar två skriande problem för svensk skola: hur illa regeringen misshandlat yrkesutbildningen och hur utbildningsväsendet av samma regering tillåtits bli en marknad för profithungriga lycksökare.