Skillnaden ligger i människosynen
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-08-26
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Folkpartiets Jan Björklund är allt en riktig entertainer. Han håller upp ett rött och ett gult kort och tar exemplet med en fotbollsspelare som sparkar en motståndare i skrevet: ”Är det någon som tror att det är domarens befogenheter som skapar hårdare tag på fotbollsplanen?”
Skolministern Ibrahim Baylan bryter in: ”Fast det är skillnad på en fotbollsarena och ett klassrum. Fotbollsmatchen ska kora en vinnare och en förlorare. I klassrummet ska alla vara vinnare.”
Jag har längtat efter ideologiska samtal i årets valrörelse. Det fick jag i torsdags kväll, när Lärarnas Riksförbund tussade ihop Björklund och Baylan på skoldebatt.
Majoren Björklund är nog på väg att sadla om till idrottscoach. ”Om man ska lära sig att hoppa höjd, underlättar det att ha en ribba. Man kan inte avskaffa ribban bara för att man tycker synd om dem som river”, säger han apropå kunskapskrav i skolan.
Björklund gör allt för att stämpla socialdemokraterna som ansvarslösa flummare som lämnar eleverna vind för våg. Han säger att ”68-vänstern” har ”brutit ner hela lärarauktoriteten i Sverige”.
Försöken att svartmåla lyckas inte. Ibrahim Baylan har inget emot kunskapskrav och arbetsro i klassrummen. Varför skulle han ha det? Skillnaden mellan Björklund och Baylan, folkpartiet och socialdemokraterna, finns
istället i deras människosyn.
”Alla vill inte bli akademiker. Alla kan inte bli akademiker. Samhället funkar inte om alla ska vara akademiker. Det går ju inte att få tag på en hantverkare i dag”, klagar Björklund.
Därför tycker han inte att eleverna på gymnasieskolans yrkesförberedande program ska behöva läsa så mycket svenska, engelska och matte att de får högskolebehörighet. Så mycket för den ”kunskapsskolan”.
Baylan kritiserar folkpartiets krav att elever ska kunna få ”betygsliknande omdömen” från första klass: ”Hur förklarar man för en
sjuåring att det är hennes kunskaper i svenska, inte henne som person, man betygsätter? Vi ska ha utvecklingssamtal och personliga utvecklingsplaner. Men alltför tidiga betyg kan slå sönder barns självförtroende.”
Det är populärt att racka ner på skoldebatten. Använd inte skolan som partipolitiskt slagträ, säger folk. När det kommer till barns utbildning, det viktigaste vi har, ska det plötsligt råda politisk samsyn.
Varför det? Hur vi ser på skolan speglar hur vi ser på människor. Det är en viktig politisk motsättning som inte kan sopas under mattan.
Självfallet vill både Baylan och Björklund ha en så bra skola som möjligt. Men de har olika bilder av vad en bra skola är. Björklunds drill och disciplin, sortering av elever i ”bra” och ”dåliga”, står mot Baylans demokratiska kunskapsskola för alla.
En elev i publiken frågar efter mer elevinflytande. Baylan säger att eleverna självklart måste få praktisera den demokrati som skolan lär ut, hur ska de annars kunna tro på den? Björklund svarar att lärarna måste få bestämma eftersom ”de kan mer än eleverna, det är därför skolan finns”.
Jag som trodde att skolan fanns för att rusta barn för samhället.