MP har ju rätt om Snowden
Att avslöja obehagliga sanningar om makthavare är inte spioneri
I dag delas det alternativa Nobelpriset, Right Livelihood Award, ut till den amerikanske visselblåsaren Edward Snowden.
Festföremålet kan inte själv vara med utan deltar via länk från Ryssland där han gömmer sig sedan juni 2013.
Snowden, med bakgrund i den amerikanska underrättelsetjänsten, får priset efter avslöjadet om USA:s massavlyssning.
Jagad man
Edward Snowden överlämnade i juni 2013 interna dokument från USA:s signalspaningsmyndighet NSA till tidningarna The Guardian och Washington post.
Nyheten slog ned som en bomb. Dokumenten visade att USA, tillsammans med bland andra Storbritannien, bedrev global massövervakning av i stort sett all kommunikation på nätet.
Det skapade en rad diplomatiska kriser och en global debatt om övervakningens gränser.
Men i USA fördömde politiker från höger till vänster Edward Snowden och han har blivit anklagad både för spioneri och förräderi.
MP i klaveret
Inför dagens utdelning av det alternativa Nobelpriset har frågan väckts om Edward Snowden ska släppas in i Sverige. Så blev dock inte fallet.
Miljöpartiets utrikespolitiske talesperson Valter Mutt förslog igår, i ett något drastiskt utspel, att Sverige inte bara ska släppa in Snowden utan även ge honom politisk asyl. Resan från Ryssland till Stockholm kunde ordnas med regeringsplanet.
Språkröret Gustav Fridolin gick några timmar senare ut och sa att det där med regeringsplanet bara var en "metafor", vad han nu kan ha menat med det.
Inget spioneri
Dilemmat är att Valter Mutt har en poäng i att Sverige borde kunna ge Edward Snowden en fristad. Det fria ordet är värt att försvara.
Att informera media om oegentligheter den egna regeringen sysslar med är varken spioneri eller förräderi.
När USA skickar sin militära underrättelsetjänst för att jaga tidningarnas källor saknar det alla proportioner. I Storbritannien har myndigheterna använt terroristlagstiftningen för att stoppa avslöjanden kring den egna massövervakningen.
Pinsamt
Edward Snowden har genom sina avslöjanden tvingat fram en diskussion om massövervakning som är pinsam för makthavare ända upp till presidenten.
Men i demokratier är detta något politiker får finna sig i, de kan inte hemligstämpla bort skandaler. Att makthavare får kritik i medierna hotar inte den nationella säkerheten.
Tvärtom är pressfriheten ett av de värden som ska försvaras.
Hypotetiskt
I själva verket är frågeställningen ganska hypotetisk. Snowden kommer knappast att lämna Ryssland, av goda skäl.
Men som politisk signal vore det intressant om den nya regeringen, till skillnad från den gamla, kunde höja rösten mot USA:s massövervakning och stå upp även för Edward Snowdens mänskliga rättigheter.