Kvinnokroppen ingen privatsak
När Savita Halappanavar var i sjuttonde veckan fick hon missfall. Hon åkte in till sjukhuset i Galway för en månad sedan, men där ville läkarna inte ta ut fostret. De tyckte att de hörde barnets svaga hjärtljud och på Irland är abort förbjudet.
Savita fick ligga kvar och några dagar senare dog hon i blodförgiftning. Hon blev 31 år gammal.
Savita Halappanavar var indiska, hon var bara på besök i Galway där hennes man hade fått jobb. Nu dog hon på grund av Irlands stränga abortlagar. Hon dog på besök i EU.
Några veckor senare stod EU:s blivande hälsokommissionär Tonio Borg i parlamentet. Han är en känd abortmotståndare och i hemlandet Malta har han till och med velat utfärda reseförbud för gravida kvinnor som skulle kunna göra abort i ett annat land.
Inför omröstningen i parlamentet lovade han att respektera de mänskliga rättigheterna.
Fem svenskar trodde på honom. Fyra moderater och så kristdemokraten Alf Svensson som tycker att en människa har rätt att ha personliga åsikter. Att hälsokommissionärens abortmotstånd är en privatsak.
Den svensk som har ansvar för de mänskliga rättigheterna i Europa heter Marietta de Pourbaix Lundin. Hon är moderat och gruppledare i Europarådet för mänskliga rättigheter. Där har hon och kristdemokraten Mikael Oscarsson motionerat mot aborter. 90 ledamöter protesterade mot motionen som så småningom drogs tillbaka.
Synen på abort är ingen privatsak vare sig i EU-kommissionen eller i Europarådet.
Kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp kommer alltid att vara en politisk fråga. Ingen ska behöva dö på ett operationsbord i Galway eller på någon illegal abortklinik på Malta.
Hur kunde Alf Svensson och moderaten Gunnar Hökmark rösta för abortmotståndaren i kommissionen? De är gamla nog att komma ihåg abortflickorna som på 60-talet smugglades ut ur Sverige för att få abort i Polen.
Socialdemokraterna regerade i Sverige och till och med resan till Polen var förbjuden. Flerbarnsmammor och tonårsflickor smugglades ut ur landet. De jagades av polisen! Gemensamt var att de blivit gravida vid fel tillfälle och ofta med fel man. De betalade en förmögenhet för att de inte orkade med fler barn, för att de var rädda för utstötning och social katastrof.
Regeringen Palme legaliserade aborterna 1974 och i dag är det i stället Polen som har förbjudit dem. Ingenting är beständigt, rätter till abort måste ständigt försvaras och återerövras både i Europa och i resten av världen. Därför är det viktigt att Tonio Borg inte heller kan påverka EU:s stöd till familjeplanering i fattiga länder.
Kvinnokroppen kan aldrig vara en manlig kommissionärs privatsak.