Mammors ansvar – pappors frivillighet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Lisa Román, ekonomie doktor, började skriva om föräldraförsäkringen ur en synpunkt som vi hör rätt ofta nu för tiden: Staten ska inte bestämma hur familjer fördelar sin barnledighet.

I går satt hon på en frukost hos den liberala forskningsstationen SNS och presenterade sin färdiga skrift ”Föräldraförsäkringen och jag”. Med reviderade synpunkter.

Román ogillar feminister som kallar folk ”oupplysta” om de inte vill dela föräldraförsäkringen. Hon anser att kvinnan är gravid i arton månader, inte i nio. ”Det är ingen psykologisk sanning, utan min personliga uppfattning, att barnet ska bäras nära tills det självt kan krypa bort från mamman.”

Därför vill Román inte dela föräldraförsäkringen rakt av, hälften till mamman och hälften till pappan. Men hon konstaterar att en kvoterad föräldraförsäkring ökar jämställdheten i arbetslivet:

”Att föräldraskapet måste bli ovillkorligt för mannen, så att hans försprång på arbetsmarknaden minskar, är ett tungt argument för en individualisering av föräldraförsäkringen.”

Román kompromissar mellan sina olika viljor och förordar en tredelad föräldraförsäkring: fyra månader vardera till mamman och pappan och fem månader att dela på.

Jag har inte mycket till övers för Románs graviditetsresonemang. Barn kan lika gärna bäras av sina pappor. Jag protesterar när hon skriver att kvinnors problem på arbetsmarknaden snarare är deras deltider än deras långa föräldraledighet. Om män och kvinnor tog lika ansvar för hem och barn skulle kvinnor arbeta mer (och män mindre).

Men jag gillar Románs intellektuella hederlighet. Hon vill ha en mer jämställd arbetsmarknad, så hon väger argumenten för och mot en delad föräldraförsäkring och kommer fram till att ja, kvotering skulle hjälpa.

Det är modigare och mer klarsynt än den socialdemokratiska partiledningen, som fegar inför den kvoteringsovilliga opinionen och vägrar att ens gå med på fler pappamånader.

Petra Ulmanen, redaktör för Ordfront Magasin och före detta jämställdhetsutredare, samtalar med Lisa Román på SNS-frukosten. Hon vänder effektivt på kvoteringsmotståndarnas perspektiv:

”Föräldraförsäkringen innebär inget fritt val för föräldrarna utan är ett erbjudande om ersättning från staten. Självklart måste vi fråga oss hur vi ska disponera skattepengarna. Är det verkligen rationellt med en föräldraförsäkring som stärker ojämställdheten i samhället?”

Givetvis inte. Det är något fundamentalt fel när försäkringskassan försöker locka män till föräldraledighet med argument som ”du blir en bättre chef då, du minskar din risk för skilsmässa”. Vi kan inte ha en statlig försäkring som upprätthåller pappors frivillighet och mammors ansvar, som håller kvinnor hemma och män på jobbet.

När två så olika debattörer som Lisa Román och Petra Ulmanen kan finna varandra i föräldraförsäkringsfrågan blir det uppenbart att den socialdemokratiska partiledningen tappat stinget. Den sticker huvudet i sanden för att slippa stöta sig med folk. Gud vad sorgligt.

Åsa Petersén