Klassamhället på liv och död
Ju mindre pengar du tjänar, desto kortare tid kommer du sannolikt att leva.
Det är en av slutsatserna i en studie av Monica Åberg Yngwe. Hon är docent i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och har studerat sambandet mellan inkomster och dödlighet.
Resultatet är bedrövande. Bland de kvinnor som tjänar sämst har dödligheten ökat sedan 1990-talet, trots att andra gruppers dödlighet har minskat under 20 år.
Dessutom har Åberg Yngwe funnit att lägre inkomst ger kortare livslängd, ett samband som är starkare bland män än kvinnor.
”Brist på möjligheter”
Stress över dålig ekonomi, neddragningar i offentlig sektor, försämrad psykosocial arbetsmiljö och gnagande oro för att inte kunna ge sina barn det bästa är det som gnager bort år från människors livstid.
– Att det finns ett samband mellan upplevelsen av att ha mindre resurser än andra handlar inte om avund utan om brist på möjligheter att delta i samhällslivet, säger Åberg Yngwe till Vårdfokus.
I våras kunde SVT berätta att ens bostadsort avgör när man dör.
I Danderyd är arbetslösheten låg och inkomsterna höga. Där lever invånarna tills de i genomsnitt är 83,7 år gamla. En trekvarts resa med tunnelbanan tar en till Vårby gård i Huddinge. Här är arbetslösheten högre och inkomsterna lägre. Medellivslängden är bara 79,5 år.
18 års skillnad i livslängd
Lägger man till utbildningsnivå så växer hälsogapet rejält. Skillnaden i förväntad livslängd mellan en lågutbildad i Vårby och en högutbildad i Danderyd är i dag 18 år.
När det pratas om att Sverige är det OECD-land där andelen fattiga ökat mest under 15 år så är det här det man menar. Det är det här det betyder när SCB meddelar att var sjunde svensk har så låga inkomster att den medför risk för fattigdom.
När vi får kritik från FN:s barnfond för att vi tillåter barn att falla djupare i fattigdom än vad jämförbara länder gör så handlar det om det här.