Skattepengar ska inte betala lönedumpning
Redan 2008 slog EU-domstolen fast att det inte är tillåtet att ställa krav på lägstalöner, om inte samma avtal gäller för alla företag i samma bransch i hela landet.
Och eftersom det inte finns nationella minimilöner i Sverige och svenska kollektivavtal är frivilliga blev det i princip omöjligt.
Lönedumpning och utnyttjande av utländsk arbetskraft har blivit ett konkurrensmedel i byggbranschen, i städbranschen och i åkeribranschen bland annat.
Och ibland är det våra skattepengar som finansierar fuskande företag. Vår lag om offentlig upphandling tolkas ofta som att lägsta pris är enda ledstjärna, man ska nämligen hushålla med skattebetalarnas pengar.
Vinden verkar vända
Men reglerna kan göra det svårt att välja bort oseriösa företag. Lägger en entreprenör ett lågt pris på så måste kommunen ta det, om alla krav uppfylls.
När svenska kommuner och landsting upphandlat vem som ska få bygga vägtunnlar, leverera mat till skolor och städa äldreboenden har de inte kunnat kräva att företagen betalar och behandlar sin personal på ett rimligt sätt.
Nu verkar vinden vända. I huvudstaden kommer den nya majoriteten – med inspiration från Malmö – att införa den så kallade Vita jobb-modellen. Den innebär att kommunen nu ska ställa sociala krav när den upphandlar all kommunal verksamhet.
Fler bör följa
Företagen måste erbjuda sina anställda kollektivavtalsenliga villkor och huvudentreprenörer ansvarar för att eventuella underentreprenörer regelverken.
Det är utmärkt.
Om vi menar allvar med att schysta villkor ska gälla på arbetsmarknaden kan vi inte ha upphandlingssystem som tillåter och förutsätter social dumpning.
Fler bör följa Stockholm i spåren.