En bortskämd nationalsport
Om en vecka börjar fotbolls-EM och då passar Svenska Fotbollförbundet på att marknadsföra sporten:
”Tack alla ni som gör fotbollen till Nationalsporten.”
Det är en rörande reklamkampanj som bygger på bilder av söta barn som spelar fotboll: ”Varje dag görs över 6 000 målgester.”
I själva verket är det många barn som berövas den glädjen numera. Det var länge sedan fotbollen lämnade bakgårdarna. I dag ingår fotbollspojkarna i klubbarnas elitsatsning och de gallras ut redan i förskoleåldern.
Nu senast är det utsorteringen i Hammarbys pojklag som debatterats. Om två veckor börjar inventeringen av klubbens sex- och sjuåringar. Det år de fyller åtta får de duktiga spela i A-laget medan de andra får harva någon annan stans.
Och så undrar politikerna varför en del ungar föredrar att spela datorspel.
– De som ratas lär sig tidigt att de inte duger och risken finns att de lägger av, säger Peter Hassmén som är professor i idrottspsykologi vid Umeå universitet till tidningen Metro.
Peter Hassmén tror att även potentiella storspelare sorteras bort och så är det säkert. Värre ändå är att många barn lägger av trots att de skulle behöva träningen för att den är rolig och nyttig.
Men herrfotbollen tror som vanligt att den kan bete sig hur som helst, bortklemad som den är av omgivningen. Kräver stora arenor, polisbeskydd och elittränade småpojkar.
Stockholms stad bjuder Hammarbys pojkfotboll på 270 000 kronor om året samt gratis idrottsplatser. Det är dags att ställa krav på klubben och förebilden finns kanske närmare än herrarna tror.
I Hammarbys damlag förekommer ingen utgallring av småflickor.
– Nej, vi har inga A- och B-lag. Här får alla spela och blir de för många så startar vi bara ett lag till, säger Urban Rybrink, ordförande för Hammarby damfotboll.