Tusk är mannen som lovat Polen ett mirakel

Det vilade inga blygsamheter över den polske valsegraren Donald Tusk. Ett av hans slagord löd: ”Polen behöver ett ekonomiskt mirakel.”

Tusks välpolerade högerparti, medborgarplattformen, fick över 40 procent i söndagens val och nu är det dags att utföra miraklet.

Det kan bli lättare sagt än gjort. En av ironierna i polsk politik är att ekonomin har gått lysande under de knappt två år som tvillingarna Lech och Jaroslaw Kaczynski styrt som president respektive premiärminister. Det förklarar att deras parti Lag och rättvisa trots allt stöddes av var tredje väljare.

Ekonomin växer så det knakar. Arbetslösheten har sjunkit rejält även om den fortfarande är högst i EU. Men det har skett trots, inte tack vare, brödernas politik. De har helt enkelt inte intresserat sig för ekonomisk politik.

Politik och ekonomi har varit skilda åt. Utländska investeringar och EU-stöd i mångmiljardklassen har drivit på den ekonomiska utvecklingen.

Politiken blev ett skådespel vid sidan av, oftast ett burleskt sådant på grund av bröderna Kaczynskis förföljelsemani och primitiva konservatism.

Nu får Polen en Europaanpassad regering med en nyliberal agenda. Politik och ekonomi ska föras in i samma fåra.

Problemet är att den nya regeringen träder till just när ekonomin väntas tappa fart. Det vill till att reformerna inte ännu en gång lämnar stora grupper utanför, vilket skedde under de första åren av omställning till marknadsekonomi. Då hette miraklet chockterapi.

Det omfattande EU-stödet kan balansera utvecklingen. Nyligen beviljades Polen nio miljarder euro (nästan 100 miljarder kronor) ur EU:s socialfond för de närmaste sju åren. Åtgärderna ska rikta sig till långtidsarbetslösa och till eftersatta regioner.

Valet innebär ett viktigt steg i Polens mognande som demokrati. Valdeltagandet ökade rejält från förra gången, även om bara drygt femtio procent röstade. De värsta extremistpartierna försvann.

Det blev ingen ”polsk riksdag”. Bara fyra partier klarade spärren till parlamentet sejmen. Socialdemokraterna ingår i center-vänsteralliansen som blev tredje största partigrupp med 13 procent. Bondepartiet med 10 procent är trolig koalitionspartner i den kommande regeringen.

Även utrikespolitiskt och inom EU innebär maktskiftet förändringar. Bland annat ska de polska trupperna i Irak tas hem.

Donald Tusk har ett hårt jobb framför sig.

Från Bryssel hörs en suck av lättnad. Den nya regeringen vill att Polen ska tillhöra ”Europas hjärta” och inte längre uppträda som EU-klassens buse.

Den blivande premiärministern Donald Tusks förebild är Irland, ett land som EU hjälpt från fattigdom till att vara ett av Europas rikaste.

På Irland och i Storbritannien finns också många av Polens välutbildade ungdomar. Den förra regeringen brydde sig inte om det. Den nya vill att de flyttar hem igen.

Men det kräver nog ett mirakel.