Rika direktörer kräver lägre lön
Publicerad 2016-01-30
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
30 JANUARI 2016. Kollektivavtal
"Vad gör ni här? Varför är ni så många?"
Ett gråkallt duggregn faller på de fackliga aktivisterna utanför Paus bagarstuga i Västerhaninge söder om Stockholm. Sedan 11 januari har Livsmedelsarbetareförbundet satt arbetsgivaren i blockad och delar ut flygblad utanför ingången.
– Vi står här för att vi tycker att alla ska få bra kollektivavtal, säger Madelene Kohut från Livs.
Västerhaninge är det senaste exemplet på en ny strategi från arbetsgivarna. Istället för att teckna rätt kollektivavtal med Livs för bagerier försöker man betala ut löner enligt Hotell och restaurangfackets avtal.
– Skillnaden är ungefär 100 kronor i timmen i ob-ersättning för någon som jobbar på en lördag, säger Jolan Wennberg, ombudsman på Livs.
Paus bagarstuga har inget kollektivavtal alls, vilka löner och villkor de har går inte att kontrollera. De anställda är utlämnade till vad arbetsgivaren erbjuder.
”Har bra avtal”
På nätet har antifackliga aktivister mobiliserat tillsammans med moderata kommunpolitiker.
– Första lördagen under blockaden kom det till och med tre MUF:are från Alingsås hit för att stödfika, säger Jolan Wennberg.
Inne på Paus bagarstuga vill personalen inte svara på frågor utan hänvisar till ägaren Rainer Paus.
– Vi har avtalsfrihet i Sverige och mina anställda har bra villkor. Jag inser inte varför jag ska behöva teckna avtal, säger han på telefon från Västkusten.
Kärnan i konflikten är rätten att teckna kollektivavtal, alltså en uppgörelse mellan fack och arbetsgivare om löner och villkor som garanterar de anställdas rättigheter. Ett kollektivavtal gör att företag får konkurrera med bättre varor och tjänster i stället för sämre villkor för sina anställda. Om något företag vägrar att skriva på sänks ribban även för alla andra.
Kan konkurreras ut
Det spelar alltså ingen roll om de anställda på en viss arbetsplats av rädsla eller fri vilja står utanför facket, poängen med kollektivavtal är att de omfattar alla i en hel bransch, annars kommer seriösa arbetsgivare konkurreras ut av de som inte vill följa reglerna.
Rainer Paus har rätt i att han inte är tvingad att skriva på något, med det är lika sant att facket har rätt att vidta stridsåtgärder. Detta är kärnan i den svenska modellen, att arbetsgivare och fackföreningar gör upp med varandra.
Sedan blockaden började har högern dragit i gång en nätmob mot Livsmedelsarbetareförbundets aktivister. Det är en ny form av det som brukar kallas "Union busting", alltså att med fulspel krossa facket. Hur sanktionerat det är från de centrala direktörerna på Svenskt Näringsliv återstår att se.
Extremt högt tonläge
Näringslivet och Moderaterna har ett extremt högt tonläge inför avtalsrörelsen. Det handlar om frysta löner och om att använda flyktingar som bräckjärn för sämre villkor. VD:n för Svenskt Näringsliv Carola Lemne med 490 000 kronor i månadslön leder kampen.
Troligen bör angreppen på Livs ses i det sammanhanget. Läget på Paus bagarstuga hade antagligen varit lättare att lösa vid en annan tidpunkt än på tröskeln till avtalsrörelsen.
– Jag har svårt att se en lösning faktiskt, säger Rainer Paus.
På onsdag träffas parterna igen för vidare samtal. Tills dess får Madelene Kohut och hennes kamrater stå kvar i snålblåsten med sina flygblad.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.