Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Rött vin populärare än romers utsatthet

Romerna trängs allt längre bort av stöveltramparna i Östeuropa, nu har en snubbe parkerat sig under en filt utanför mitt Konsum. Tiggarna har ökat markant i stan de senaste åren, men tidigare hållit sig främst i city eller vid t-baneuppgångarna.

Min lokale rom har inte anklagande ögon men de är ledsna, fattiga, utsatta. De ber till min privata plånbok men främst till mitt yrkesmässiga jag. Det är nyttigt för mig att han sitter där och stör min borgartillvaro.

Utan journalister, och vår kundkrets i den övriga vita medelklassen, har romerna ingen röst (eller möjligtvis en enda, Hans Caldaras från Romskt Kulturcentrum).

Medias välvilliga bevakning har avtagit och rent av vänt till gamla unkna traditioner, som att sprida uråldriga myter om att romer i Grekland och på

Irland stjäl blonda barn (flera medier inklusive Aftonbladet). Samt börjat vädra att Skåne­polisens romregister kanske inte var så dumt (Svenska Dagbladets ledarsida i går).

Men mest sprider sig tystnaden. Snart orkar kanske inte ens DN:s reporter Niklas Orrenius skriva för en publik som inte bryr sig, inte klickar på artikeln. Det där hänger ju ihop. När journalistiken är i krisläge eftersom den är gratis och kräver annonsörer för att över­leva går det bara att göra en viss mängd icke kommersiellt gångbar journalistik.

Att rödvin är bra mot alzheimer är populärare än förtrycket av romer, helt enkelt. Rödvin mot alzheimer gillas, delas och läses mer än den här trista kolumnen om Europas mest förföljda folkgrupp.

Orrenius avslöjande om att Skånepolisen fört register över romer var stora nyheter en stund. Denna systematiska rasism, att registrera cirka 5 000 romer i allmänhet – även barn, unga, gamla och döda romer, inte en specificerad kartläggning i en specifik brottsutredning – väckte även internationellt genomslag och upprördhet.

Alla med åtminstone gymnasieutbildning insåg att kollektiva stämplar på människor på grund av deras färg eller blod är sindssyg, som dansken säger. Rasbiologi i polisregi är häpnadsväckande i en mallig demokrati.

Men livet går vidare. Nu har det gått över en månad och inte en enda polis har förhörts, ingen är delgiven misstanke. Där­emot försvarar Skånepolis­ens chefsjurist Monica Nebelius det mesta av massregistreringen. Romerna är återigen paria.

Och just Sverige är ändå ännu – om nu inte Skånepolisens register är ett motbevis – relativt vänligt mot romer. Högerextremister och polis fördriver dem inte bara från östeuropeiska länder, antiziganismen växer även i Västeuropa.

Sveriges regering har sedan förrförra året en ”strategi för romsk inkludering”. Den innebär att romer som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter som icke-romer. 20 år! Den långsiktigheten säger mycket om vidden av utsatthet. Kanske mer än min personlige rom som varje dag utanför Konsum påminner mig om min förbannade plikt att föra hans talan.

Romerna är Europas allra svagaste grupp. Jag har inte fantasi eller inlevelseför­måga nog att inse hur det känns att vara så jagad, maktlös och röstlös.

Följ ämnen i artikeln