Pandemin kräver modiga politiker

Slag i luften gör oss inte friska

Ingvar Persson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Riksbanken lånar ut 500 miljarder kronor för att undvika att ekonomin ska kollapsa. Regeringen tillsätter en samordnare av stödet till näringslivet. Infrastrukturministern pratar med flygbranschen och finansmarknadsministern med bankerna. Hotellkedjan Scandic har varslat hälften av sin personal och börskursen har störtdykt.

Gamla siffror

För en dryg vecka sedan presenterade finansdepartementet beräkningar av coronautbrottets - så sa man fortfarande - ekonomiska effekter. Viruset skulle minska den globala tillväxten med en halv procent i år.

– Jag ska ju bara prata om pengar, sa finansminister Magdalena Andersson lite ursäktande när hon presenterade prognosen.

I dag vet vi att pandemin kommer att få mycket större konsekvenser. Vi vet också att de ekonomiska effekterna inte "bara" handlar om pengar. Företag och hela branscher kan slås ut. Massor av människor kommer att förlora jobbet och att bygga upp allt igen blir fruktansvärt svårt.

Svår uppgift

Det är ingen lätt situation för politiker och beslutsfattare. Alla insatser måste egentligen finnas på bordet. Att avskaffa karensdagen, ställa in högskoleprovet och förbjuda idrottstävlingar, kongresser och konserter är nog bara början. Det kommer att behövas branschstöd, stora satsningar på välfärden och offentliga investeringar för att ta några exempel.

Coronaviruset skriver den politiska dagordningen för lång tid framöver.
Just därför är det viktigt att de insatser som sätts in får effekt. Vi har inte råd med politiker som ägnar sig åt spektakulära men verkningslösa slag i luften.

Utbildningsminister Anna Ekströms försök att förklara varför det skulle vara fel att just nu stänga landet alla skolor är ett exempel. Hon har fått en del kritik. Ändå är det inte svårt att förstå att hon har rätt. I alla fall just nu.

Föräldrar får gå hem

Om en dryg miljon skolbarn skickas hem kommer det att betyda att väldigt många föräldrar inte kan komma till jobbet. Några av dem kommer att arbeta i vården eller omsorgen. Andra kommer att ha andra samhällsviktiga uppgifter.

Dessutom är skolor knappast en miljö där smittan sprids i dag. I alla fall inte så länge allmänna hygienråd följs och de som är sjuka stannar hemma.
Allt det där kan ändras, men just nu är det direktiven som gäller.

Vi behöver beslutsfattare som visar handlingskraft, men vi ska också vara tacksamma för politiker som vågar avstå från åtgärder som gör krisen värre än den redan är.