Skoljätten utpressar svenska kommuner
Academedia packar ihop om de inte får mer pengar
Det går bra för friskolegiganten Academedia. Enligt de senaste siffrorna blev vinsten för det tredje kvartalet i fjol 172 miljoner. Det är 20 miljoner mer än för motsvarande period året innan. Nettoomsättningen för det fjärde kvartalet landade på 3,1 miljarder kronor, en ökning med närmare 6 procent.
Sämre lärartäthet, större vinster
De politiska kraven på vinsttak och reglering av branschen är bortblåsta, det så kallade januariavtalet fredar välfärdsföretagen och pengarna rullar in som de ska.
Men Academedia – som driver förskolor, skolor och gymnasier över hela landet – vill ha mer och för att öka lönsamheten så hotar man nu med att lämna svenska kommuner som man tycker har för låg skolpeng. I stället kommer kommunerna få rycka in och ta hand om de barn Academedia lämnar i sticket.
Det är skamlöst. Propagandacentralerna för ett friskolesystem med vinstintresse och fri konkurrens talar om att svensk skola skulle leda till konstadseffektivitet. Ändå klarar inte ett skattemedelsdopat Academedia att arbeta med samma resurser som de kommunala skolorna.
Skolpengssystemet fungerar nämligen så att skolorna får en lika stor summa pengar per elev. Storleken på en skolas resurser styrs av antalet elever, trots att alla begriper hur orimligt det är. En skolas kostnader styrs inte av hur många elever som går i den eftersom inte alla elever är likadana. En del lär sig snabbt medan andra behöver lång tid och stora lärarinsatser för att klara skolarbetet. Rapporter visar hur bolag som Academedia konsekvent sållar fram de elever som fungerar väl i skolan eftersom de är billigast i drift, och ger mer i vinst.
Privata skolföretag kan också öka vinsten genom att hålla nere de kostnader man har per elev. Om man inte har gymnastik- och slöjdlokaler, struntar i att ha skolbibliotek och speciallärare så kan en större del av skolpengen bli ren vinst. Men det absolut bästa sättet är att låta så många elever som möjligt dela på en lärare.
Belönar hellre sina ägare
Enligt beräkningar från LO skulle Academediakoncernen behöva anställa 900 nya lärare om de tvangs ha samma lärartäthet som kommunala skolor. Det skulle betyda en årlig kostnad på 450 miljoner men det är pengar Academedia hellre använder för att belöna sina ägare eller köpa upp andra skolor.
I går föreslog Lärarförbundet och Sveriges elevråd att skolpengen avskaffas och att skolorna framöver finansieras utifrån det som kostar pengar - undervisningen – och inte utifrån hur många elever som trängs i klassrummen. Det skulle, tror man, göra det omöjligt att göra några "större" vinster på att bedriva skola.
En sådan reform skulle i alla händelser få stopp på de försök till skolpengsutpressning som Academedia sysslar med.