Drar Ryssland ner omvärlden i fallet?
Det lägre oljepriset har slagit hårt mot den ryska ekonomin. Sedan början av året har rubeln tappat 45 procent av värdet mot dollarn. I tisdags chockhöjde Rysslands centralbank styrräntan från 10,5 till 17 procent i ett försök att bromsa fallet.
Världsbilden i Moskva bygger på att västvärlden på olika sätt försöker byta ut den ryska regimen. Den ekonomiska krisen kan därmed uppfattas som ett existentiellt hot för Vladimir Putin och den maktägande elit som omger honom.
Det är viktigt att inte underskatta de möjliga konsekvenserna av det som sker. Ökad osäkerhet ligger inte i Sveriges intresse.
Och ett Ryssland i kris har potential att bli ett farligt land.
Under de senaste åren har Putin satsat enorma summor på att rusta försvaret. Han har fört krig i Georgien och invaderat Ukraina men även i mindre dramatiska former blandat sig i politiken i flera av Rysslands grannländer.
I dagarna publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, en rapport om hur Ryssland använder sin "mjuka makt" i de baltiska staterna.
Det är skrämmande läsning. Aktörer kopplade till den ryska statsledningen har sedan flera år verkat för att destabilisera Estland, Lettland och Litauen.
Verksamheten sker, precis som i Ukraina, under förevändningen att man vill ta tillvara den ryskspråkiga befolkningens rättigheter.
Men bakom politiken finns nationalistiska ideologer som Alexander Dugin som länge argumenterat för återupprättandet av ett Storryssland.
Politiken syftar uppenbarligen till att underminera de baltiska staternas självständighet och politiska institutioner.
Ryssland använder en kombination av militär styrka, underförstådda hot, direkt inblandning och desinformation för att nå sina geopolitiska mål.
Hur farlig en rysk kollaps är för omvärlden är omöjligt att säga, men de flesta bedömare är överens om att läget är mycket allvarligt.
Personkulten kring Vladimir Putin blir dessutom allt mer nordkoreansk. I går valdes han till "årets man" för femtonde året i rad med 68 procent av rösterna. Starkaste konkurrenten, ultranationalisten Vladimir Zhirinovsky, fick fyra procent.
För svensk del finns anledning till oro. I förrgår kom Försvarsmaktens svar på försvarsberedningens rapport i våras.
Det är beska besked.
Vårt försvar är inte anpassat efter den osäkra och oförutsägbara omvärld vi numera lever i. Pengarna räcker inte ens för nå de lågt ställda ambitioner försvarsberedningen hade i maj.
Vi har sedan flera år fått höra att det inte finns resurser att satsa på försvaret.
Men som vår ekonomi ser ut finns knappast anledning att exempelvis upprätthålla det överskottsmål riksdagen beslutat om. Nu behövs snarare investeringar i allt från bostäder till infrastruktur.
Och i stärkt försvarsförmåga.
Riksdagens partier behöver göra ett rejält omtag och tillsammans hitta lösningar på de problem Försvarsmakten pekar på. Den budget som just beslutats av riksdagen räcker inte.
Och förändringar måste ske nu, inte efter extravalet den 22 mars.
Omvärlden väntar inte.