Vår tids våldsamhet
Lögnens axelmakter? står det på framsidan av le Nouvel Observateur. George W Bush och Tony Blair är på bild. Det handlar förstås om uppgifterna om desinformation och bedrägeri vad gäller Iraks massförstörelsevapen.
Den enda legitima grund som kriget mot Irak hade var påståendet att landet med sina massförstörelsevapen kunde hota hela världens fred och säkerhet. Några sådana vapen har ännu inte påträffats.
Syftet med kriget var något helt annat. Det ingår i Imperiets maktpolitiska strävanden.
I den världsordning som tar sig uttryck i supermaktens krig mot terrorismen förändras synen på våld.
Senaste numret av tidskriften Fronesis handlar bland annat om det ?våld som växer fram och understödjer en maktpolitisk världsordning som ömsar skinn?. Michael Hardt och Antonio Negri diskuterar en framväxande global suveränitet i Imperiets tid, där dagens krigföring snarare är ett slags inbördeskrig än krig mellan suveräna nationer.
Det hot från en yttre fiende som höll samman nationalstaten ersätts av ett ständigt hot från en sorts inre fiende, mot vilken ett permanent krig förs.
?I dagens värld är ingen nationalstat suverän, inte ens den mäktigaste. De fiender som framträder är inte heller nationalstater. Fienderna är i stället genomträngande, icke-lokaliserbara och osynliga nätverk?, skriver Hardt/Negri.
Attackerna mot New York och Washington 11 september visade att suveräniteten inte är absolut. Den absoluta makten ifrågasätts i grunden av den typen av självmordsaktioner. ?När livet självt negeras i kampen mot Imperiets suveränitet, blir den makt över liv och död som suveränen utövar obrukbar?, skriver de.
Så blir allt tal om absolut säkerhet en chimär och kan snarare understödja en fascistoid utveckling än bli till stöd för demokrati och mänskliga rättigheter.
Efter den 11 september tog jakten på terrorister en ny vändning. USA valde bort den polisiära metoden och startade ?krig?. Militären tog polisens plats. När flygplanen kraschade in i World Trade Center och Pentagon ansågs det vara krigshandlingar. USA:s rätt att bedriva försvarskrig accepterades av omvärlden.
Men, som freds- och konfliktforskaren Jörgen Johansen påpekar i Fronesis, rätten att försvara sig har fram till dess handlat om en omedelbar handling under pågående angrepp. USA väntade i fyra veckor och byggde upp en allians inför angreppet på Afghanistan.
?Denna fördröjning ändrar hela basen för principen om självförsvar?, säger Johansen och drar en parallell till kriminallagstiftningen. Om du blir angripen av en annan person så får du använda det våld som behövs för att försvara dig. Men om du lyckas komma undan och sedan samlar ihop ett gäng starka vänner kan du inte komma hem till den som angrep dig för en månad sedan och utöva din självförsvarsrätt. Vidare skulle Bushs doktrin om ?förebyggande krig? innebära att du utövar våld mot en person som du påstår kommer att attackera dig i framtiden.
Imperiets paranoida kamp för absolut säkerhet gör världen än mer otrygg. Dags för en ny global icke-våldsrörelse som ifrågasätter krigets logik.