Homokärlek finns tydligen inte i kyrkan
Först känns det befriande att kristdemokraterna av alla partier arrangerar ett lyssnarseminarium om äktenskapet, med åsikter över hela spektrat.
Sen går timmarna och man märker att alla argument är lika bra så länge debattörerna slipper röra vid kärnfrågan: att de inte tycker att homosexuell kärlek är värd samma respekt som heterosexuell. Att de därför inte vill ge HBT-personer samma rättigheter som andra.
Om jag hade varit Sören Andersson, RFSL-ordföranden som mest verkar vara inbjuden som alibi, tror jag att jag hade rest mig upp och gått.
Stefan Gustafsson, ordförande i föreningen ”Bevara Äktenskapet” befarar att en könsneutral äktenskapslag kommer att öppna för månggifte och laglig incest. En gång har han nämligen hört en regissör säga att släktskap inte borde vara något hinder för äktenskap, om den ena partnern är steriliserad.
”Snart säger nån att homosexuella män är pedofiler hela bunten också”, kommer jag på mig själv med att tänka.
Anders Agell, professor emeritus i civilrätt, klagar på extrema feminister som säger att könsroller är socialt konstruerade.
”Men jag är ingen antifeminist, jag är mycket kvinnovänlig, fast det uppskattar inte de unga flickorna idag”, säger han.
Agell hävdar att behovet av könsneutrala äktenskap är helt obetydligt, eftersom bara 300 registrerade partnerskap men hela 44?000 äktenskap ingicks förra året. Människors likhet inför lagen är uppenbarligen ingen viktig princip.
Yvonne Andersson, kristdemokratisk riksdagsledamot, vill få det till att Sören Andersson kör över HBT-personer när han kräver könsneutrala äktenskap. Det finns ju ett nätverk för det registrerade partnerskapets bevarande. Att det nätverket består av typ fem personer nämner hon inte.
Stefan Gustafsson tycker att äktenskapet mellan man och kvinna är viktigt för att barn ska känna att de hör ihop med sina biologiska föräldrar. Han resonerar som om barnen med samboföräldrar, ensamstående föräldrar, adoptivföräldrar och homoföräldrar inte existerar. Äktenskapet ska reserveras för man och kvinna därför att de står för fortplantningen.
Debatten är då nere på så låg nivå att Sören Andersson kan fråga: ”Ni tycker alltså att sterila män och kvinnor, som inte kan få barn med varandra, inte ska få gifta sig?”
Intressantast att lyssna på är biskop Caroline Krook. Svenska kyrkan kämpar med sin heteronormativa själ. Det är ingen känslomässig skillnad på en samkönad och en olikkönad relation, tillstår Krook. Bara den traditionella skillnaden reserverar äktenskapet för man och kvinna.
Ändå vill Krook fortsätta reservera. Hon föreslår en samlevnadsbalk som gör det möjligt att skilja på partnerskap och äktenskap, fast de innebär samma juridiska rättigheter. Svenska kyrkans biskopar vill hellre bli av med vigselrätten, att äktenskap registreras civilt, än att kyrkan tvingas viga homosexuella.
Gör biskoparna till viljes, lagstiftare! Inte ska kyrkan behöva ha vigselrätt om de tycker att människors kärlek är en så komplicerad sak.