Klassamhället tur och retur
28 januari 2014
Klassamhället
Proteströrelsen Occupy Wall Street finns inte kvar i Zuccotti Park längre. Men deras idéer lever. Barack Obama har gjort ökade klyftor till sitt centrala politiska tema, och till och med på eliternas toppmöte i Davos i helgen talades det om riskerna med ökade ojämlikheter.
Finanskrisen och arbetslösheten skapade vreden hos Occupy-rörelsen. Siffrorna kom från ett annat håll – den franske ekonomen Thomas Piketty.
Pikettys sätt att mäta inkomstskillnader visade hur groteskt stor andel av den ökade rikedomen i USA som gått till den rikaste procenten. Statistiken blev bränsle för protesterna, och grunden för rörelsens slogan ”We are the 99 percent” – vi är de 99 procenten.
Nu har Piketty skrivit en ny bok som, trots att den inte ens finns på engelska än, redan refereras till som en modern klassiker som kommer förändra vår syn på hur samhällsekonomin fungerar.
I boken, ”Le capital au XXIème siècle”, intresserar sig Piketty framför allt för förmögenheter och arv. Han konstaterar att en allt större del av rika länders välstånd inte kommer från hårt arbete och uppfinningsrikedom, utan helt enkelt lämnas vidare mellan generationer. Vi är tillbaka där vi var vid förra sekelskiftet, och det mer jämlika 1900-talet riskerar att bli en parentes.
Pikettys tes är att vi tänkt fel om tjänstesamhället, och vad det leder till. I stället för en värld där kunskap och utbildning betalar sig, lönar det sig att lägga pengar på hög. Det är ett samhälle där makten, inte bara pengarna, i snabb takt blir allt mer ojämnt fördelad.
Okej. Men vad har det med oss att göra?
Mer än du kanske tror.
Det finns 139 miljardärer i Sverige, rapporterade tidningen Veckans Affärer strax före jul. Det är 17 fler än året innan.
Sverige är jättebra på att producera rikedom. Vi ligger på plats tolv i världen på tidningen Slates lista över antalet dollarmiljardärer per capita. Efter Schweiz och ett gäng skatteparadis. Men före USA.
När det gäller jämlikhet går det också i rekordfart. Fast åt andra hållet. Sverige är enligt OECD ett av de rika länder där klyftorna ökar snabbast.
Sverige var under några decennier i en egen liga när det gällde rättvisa. Nu håller vi åter på att bli ett land där det finns en hel klass som inte behöver arbeta för sitt uppehälle.
Det är ingen nyhet att klyftorna ökar i Sverige. Men däremot vet nog inte många hur snabbt det har gått. Nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström har skrivit den svenska rapporten till Pikettys projekt. De har studerat hur det ser ut om man inte bara tittar på inkomster, utan även räknar in vinster från kapital, som aktier, fonder och fastigheter. Då visar det sig att de högsta inkomsterna i Sverige dragit i väg de senaste 30 åren. Och det har verkligen gått fort. På 20 år har den rikaste promillen i Sverige tredubblat sin andel av landet samlade inkomster, enligt The World Top Income Database.
Utvecklingen har förstärkts av politik: den slopade arvs- och gåvo- och fastighetsskatten. Det faktum att kapital beskattas lägre än arbete. Förra årets sänkta bolagsskatt.
Utifrån en idé om lika möjligheter – eller till och med en arbetslinje – är dagens svenska skattesystem helt feltänkt.
Piketty själv förespråkar en ny syn på skatter, där förmögenheter, arv och kapital beskattas hårdare. I förlängningen vill han ha globala kapitalskatter.
Det är en svår diskussion. Men vi måste börja ta den.
Alternativet är att framtiden blir en Jane Austen-bok, där enda vägen till framgång är att hitta en rik partner. Och där risken är stor att du tillhör det hunsade tjänstefolket, snarare än någon av huvudpersonerna.