Jaha, då blev man leninist
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-11-16
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det är något skumt med den socialdemokratiska partiledningens hårda besked om föräldraförsäkringen. Partikongressen utvecklades till en närmast farsartad föreställning där partitopparna försökte skälla kvoteringsförespråkarna till tystnad.
Marita Ulvskog talade enligt flera källor om för partidistrikten att ombuden som ville dela föräldraförsäkringen skapade ”dålig stämning” på kongressen. Göran Persson höll presskonferens och meddelade att någon delad föräldraförsäkring blir det inte, det spelar ingen roll vad kongressen tycker.
Deras maktspråk utstrålar rädsla. Varför har ni så dåligt självförtroende att ni inte klarar av en saklig debatt om en politisk sakfråga? Varför förstår ni inte att gänget med unga killar och tjejer som kämpar för en delad föräldraförsäkring är socialdemokraternas främsta feministiska tillgång?
Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen: Partier behöver fria debatter och högt i tak för att överleva. Att döda debatten är att döda partiet.
Det blev ingen delad föräldraförsäkring på kongressen. Det blev en urvattnad kompromiss som ger partiledningen större anledning att jubla än kvoteringsförespråkarna.
Ändå fortsätter utskåpningen av feministerna. Nu är det Anne-Marie Lindgren, chef för socialdemokraternas tankesmedja, som skäller i partitidningen Aktuellt i Politiken.
Hon brukar vara en skicklig debattör och en spännande ideolog. Men här slår det slint. Under rubriken ”Visa respekt, tack!” skriver Lindgren att kvoteringsförespråkarna visar ”brist på respekt för medborgarna”. Hon kommer dragandes med 1975 års partiprogram som talar om den demokratiska samhällsomdaningen. Hon jämför till och med folk som vill dela föräldraförsäkringen med leninister:
”Är det leninismens gamla avantgarde-teori som skymtar, det vill säga att den upplysta elit som bättre än människorna själva begriper vad som är bäst för dem också har rätt att genomföra det – även när medborgarna själva är korkade nog att sätta sig emot det?”
Herregud. Här blir man beskylld för att vara leninist. Utan ett enda sakargument mot delad föräldraförsäkring. Bara den gamla hänvisningen till opinionen.
Jag undrar om samma logik gäller för Lindgren och de andra sossetopparna när det snackas bensinskatt, flyktingpolitik eller kanske dödsstraff: ”Vi gör som folket vill, allt som behövs för att veta svaren i politiken är en och annan opinionsundersökning.”
Vad ska vi då med partier till? Varför inte köra med folkomröstningar hela vägen? Med Lindgrens synsätt är förresten hela parlamentarismen överspelad. Och folkrörelserna. Varför politiska samtal när man kan ha mentometerknappar? Tekniken har ju kommit så långt.
Nej hörni. Jag kan inte förstå varför föräldraförsäkringsfrågan gör mig till leninist. Jag kan inte förstå varför sossetoppen verkar så rädd för den debatten att alla argument är tillåtna. Men bara så länge de inte rör själva sakfrågan: mammorna, papporna, barnen och jämställdheten.