Det är okej att ha en dålig dag
På Sunderbyns folkhögskola utanför Luleå huserar det sociala kooperativet Valborg. Sedan starten 1997 driver vuxna med psykisk ohälsa ett café, en kryddträdgård och en egen papperstillverkning – när de inte informerar makthavare och organisationer om hur det är att leva med psykiska funktionshinder.
”Att besegra sängen är ett begrepp som vi ofta använder i kooperativet [...] I stället för att ligga kvar i sängen stiger man upp och känner sig mer levande. Det gör också att de psykiska symptomen som ångest, tvångstankar och missmod får ge vika”, berättar Veli Väätti, en av deltagarna, i boken ”Vida utöver – röster från kooperativ Valborg”.
/b>i Finland 1945, som ett fredsbarn. Vid 19 års ålder drabbades han av sin första psykos. Under många år blev han trött av att bara finnas till. ”Det är som att leva det olevda livet. I bästa fall känner man sig neurotisk, i sämsta fall psykotisk”, säger Veli.
Liksom andra av kooperativets deltagare vittnar han om den nystart arbetet har inneburit. Att jobba under parollen ”Kunskap, arbete, kamratstöd” har gett livslusten tillbaka. ”Hetsen och tempot på många vanliga arbetsplatser passar inte deltagarna. Och egentligen, vem passar det?” säger projektledaren Sussanne Blomdahl.
På kooperativ Valborg får man jobba i lugn och ro. Det är okej att ha en dålig dag, man duger ändå. ”Vi arbetar för varandra och det finns ingen stress. Ja, kanske ibland när det är mycket att göra, men det blir ingen katastrof om jag eller någon annan inte alltid jobbar för fullt”, säger deltagaren Helena Vanhatalo.
Valborg finansieras med EU-pengar och är resultatet av ett samarbete mellan ideella organisationer, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommuner och landstinget i Norrbotten. Idén var från början Sussanne Blomdahls. Hon jobbade som ombudsman för RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa, när hon märkte att drömmen om ett arbete var stark hos många människor med psykisk ohälsa.
Kooperativets grundare har alltid varit tydliga med att det inte är fråga om någon vård, utan om att utbilda deltagarna så att de själva ska kunna skapa sina arbeten.
Veli Väätti bekräftar hur viktig den inställningen är: ”Nu är jag en vanlig människa i vardagen. I sjukvården, psykiatrin är jag en patient, diagnosen styr vad jag är. Man är inte förankrad i samhället när man är patient, allting flyter, man har ingen egen identitet. Man bollas bara mellan diagnoser och åsikter. Det där måste man ta sig ur.”
När debatten om psykisk ohälsa i övrigt mest handlar om för eller mot institutionsvård och för eller mot antidepressiva medel är kooperativ Valborg ett viktigt exempel att komma ihåg och ta efter. Psykisk ohälsa är inget strikt medicinskt fenomen som bara kan vårdas bort. Människor med psykisk ohälsa är människor som alla andra – med individuella behov, förmågor och drömmar.
När omgivningen vågar se det friska i människor, får de äntligen chans att bli friskare.